Bild
Under 2017 arrangerar vi på Stockholm Science City en seminarieserie om artificiell intelligens (AI) inom hälsa. Den 31 augusti deltog Karim Jebari från Institutet för framtidsstudier på scen och efteråt passade vi på att samtala med honom om hur han tror att mänskliga egenskaper som kreativitet och medmänsklighet kommer att värderas i framtidens allt mer AI- och datastyrda samhälle.
Karim medverkar just nu i ett brett internationellt forskningsmöte vid Chalmers i Göteborg för att diskutera existentiella hot mot mänskligheten. Många, inklusive fysikern Stephen Hawking och entreprenören Elon Musk, ser AI som ett framtida hot vilket gör att det är ett av ämnena som diskuteras på mötet. Karim själv ser inte AI som ett reellt hot mot mänskligheten, snarare som en starkt förändrande kraft för vårt samhälle.
-Idag fungerar AI bra på ett perceptivt plan, det vill säga att det går bra att använda AI för att analysera ljud, bilder och andra former av data. I dessa fall är de uppgifter som AI löser enkla i sin karaktär på det sätt att det endast rör sig om en typ av återkommande uppgift som ska lösas. Att utföra komplexa operationer i föränderliga system är betydligt svårare eftersom olika typer av data då behöver omvärderas konstant beroende på situation. Ett exempel är inom robotiken där möjligheten till autonoma robotar bygger på förmågan för roboten att utföra en rad olika rörelser för att ta sig fram och utföra uppgifter. Där behöver roboten hela tiden kunna bedöma sin omgivning för att kunna ta sig fram baserat på information från många olika typer av sensorer. För att lyfta och flytta på olika saker behöver roboten även ha en förmåga att lyfta både mjuka och hårda föremål exempelvis. Detta är ännu bara i sin linda där endast enklare rörelser kan utföras och det är långt kvar tills det att robotar exempelvis kan plocka upp tyger och andra material som är mer flyktiga i sin natur och ändrar sin form under påverkan från yttre krafter.
-För att robotar och datorer ska bli autonoma behöver de förmågan att kunna fatta rationella beslut, det vill säga att de behöver någon form av omdöme. Karim är osäker på om det ens är möjligt att nå dit vilket gör det svårt att exempelvis kunna ersätta en blindhund med en AI-styrd robot eller låta datorer att ställa diagnoser och bestämma behandling. För att robotar och datorer ska riskera att hota mänskligheten på något vis krävs även någon form av medvetande och en förståelse för syftet med sina handlingar, någonting som helt saknas i den helt statistiska logik som dagens AI bygger på.
Möjligheten att använda AI för automatisering av arbetsmoment används redan idag inom många områden i vårt samhälle och vi kommer att få se ännu mer av detta spår Karim. Det gör att efterfrågan på arbetskraft kommer att förändras där människors fysiska förmågor kommer att få allt mindre betydelse i automatiseringens fotspår men förmågan att förstå och analysera komplexa sammanhang för att kunna fatta beslut kommer att bli avgörande för att vara attraktiv på arbetsmarknaden. Det gör att mänskliga förmågor såsom rationell tankeförmåga, kreativitet och medmänsklighet förmodligen kommer att värderas ännu högre i framtiden.
Vid tangentbordet: Johan Gómez de la Torre, Stockholm Science City
Glöm inte bort att anmäla dig till det sista seminariet i serien den 16 november på H2 Health Hub. Anmäl dig nu!