De senaste åren har det talats och diskuterats mycket kring innovationsstrategin från regeringen som kom igår. Efter att varit involverad i flera diskussioner och utredningar om förslag till den innovationsstrategi har jag framför allt reflekterat över en sak som har lyst med sin frånvaro i samtalen – hur vi ska få ut alla våra fantastiska företag i världen, dvs. export!
Det är många diskussioner om seed- och risk-kapital, skatter och stöd till våra start-ups. Men ingen vill tala om elefanten i rummet – Exportrådet med dess ofantligt stora roll i hur våra företag kan komma att lyckas i världen i framtiden. Många kommer till mig och frågar hur det kommer sig att israeliska företag lyckats så bra att internationaliseras? Det beror på tre faktorer som jag ser det;
- Fokus från första dagen är den internationella marknaden för en start-up.
- Internationellt riskkapital investeras och tar med företaget ut i världen.
- Israel Foreign Trade Offices – israeliska näringsdepartementets representanter på 50 ambassader runt om i världen.
Svenska start-ups har börjat tänka mer på export från första dagen nu vilket är ett jättesteg framåt. I vacuumet av att det bristande svenska riskkapitalet så kommer de internationella riskkapitalbolagen till Sverige. Exempel är Qliktec och Klarna som har fått internationellt kapital.
Israeliska staten anställer en till sju Trade Officers per kontor, samtliga är lokalanställda med kunskap om den lokala marknaden. Deras uppgift är att promota israeliska företag och hjälpa israeliska företag in på marknaden, men också fiska efter utländska investeringar till Israel. Till skillnad mot Exportrådet tar de inte ut någon avgift för detta. Så teoretiskt sett har ett israeliskt företag 50 sälj- och promotion kontor runt om på jorden från dag ett.
Detta är ett måste för en liten exportberoende nation. Svenska start-ups är minst lika bra som de israeliska och förtjänar samma service från exportrådet som israelerna får från sitt. Vi måste börja tala mer om ”elefanten” i innovationsstrategin och den resurs exportrådet skulle kunna vara för att hjälpa start-ups ut på den internationella marknaden. Risken är att den internationella konkurranskraften annars kommer på efterkälken i Sverige, inklusive inom life-science industrin.