Med målet att göra hälso- och sjukvård tillgänglig för alla – oavsett var på jorden du befinner dig – genom att ta drönare till hjälp – startade Helena Samsioe företaget Globhe under 2015. Idag har företaget 3 anställda, verksamhet i Malawi och Rwanda och samarbeten med flera universitet. Vi fick tillfälle att ställa några frågor till Helena mellan hennes företagspitch på investerarkonferensen Nordic Life Science Days och hennes nästa möte på KTH.
Hej Helena, berätta mer om Globhe!
- Globhe som koncept växte fram när ett antal konsulter som jobbat i södra- och östra Afrika insåg att många av sjukvårdens utmaningar är kopplade till logistik. Det sammanföll med att Rwandas regering började tala om nya möjligheter att använda drönare. Det visade sig vara en intressant nisch att arbeta fram ett koncept kring. Det Globhe erbjuder idag är konsulter som kan integrera drönare som en del av hälso- och sjukvården.
Vad är det drönarna transporterar?
- De kan i dagsläget ta last på omkring 1,5 till två kilo. Framförallt är det blod, läkemedel och vaccin som skickas till vårdtagarna med drönare. Drönarna kan också plocka upp exempelvis blodprover på en vårdcentral och skicka dem till analyslab. Idag har vi två pilotprojekt – ett i Malawi och ett i Rwanda – där vi undersöker vad drönare kan göra för att underlätta vårdlogistik. Primära resultat visar att man kan korta transporter från två timmar till 15 minuter.
Hur funkar det i praktiken?
- En klinik på landsbygden skickar en beställning på exempelvis blod via en app och beskriver hur akut läget är. När drönaren sen är omkring två minuter från den klinik där patienten befinner sig plingar det till i appen och vårdpersonalen kan göra sig redo för att ta emot transporten och förbereda en transfusion.
Hur utvecklar ni erbjudandet?
- Vi jobbar med olika forskningsprojekt, bland annat ett där Stockholms universitet och Karolinska Institutet är med och tittar på vad det innebär utifrån ett patientperspektiv att använda drönare.
Vilka utmaningar har ni kvar att jobba på?
- Först och främst regelverk skulle jag säga. I dagsläget tillåter Malawi och Rwanda drönare att flyga flera kilometer i drönarkorridorer – något sådant är inte tillåtet i exempelvis Europa. Min förhoppning är att fler beslutsfattare ska inse hur stora vinster det finns med att tillåta drönartransporter inom vården och att man då kan modifiera regelverket. Sen finns förstås tekniska utmaningar, men tekniken är snabb på att anpassa sig till efterfrågan och behov.
Vad har du för drömmar om framtiden för Globhe?
- Min dröm är att drönare ska bli en naturlig del av hälso- och sjukvårdens vårdflöden – att man ska kunna använda drönare där de fyller en funktion i vård och inom räddningstjänst. Vi hoppas kunna applicera det vi har lärt oss från Rwanda och Malawi också i naturkatastrofområden. Sen har vi ett intressant pilotprojekt på gång med ett svenskt diagnostikbolag med global verksamhet. Där tittar vi på hur man kan använda drönare för att möjliggöra olika typer av provtagning – det är spännande att följa och kan beroende på resultat öppna upp för helt nya tillämpningar!
