Från trendspaningar inom life science till artificiell intelligens och co-working spaces. Vi tar fram rapporter som berättar hur vi tillsammans kan stärka svensk life science.
Från trendspaningar inom life science till artificiell intelligens och co-working spaces. Vi tar fram rapporter som berättar hur vi tillsammans kan stärka svensk life science.
In September 2024, 180 brilliant minds gathered at the conference “Navigating the Future of Innovation Districts”. They represented diverse European and US districts, industry players, hospitals, universities, businesses, and investors. Below is the report and take-homes from the conference.
Life science-sektorn är en stark motor för den svenska ekonomin, och Hagastaden spelar en central roll som som ett innovativt distrikt. Här presenteras statistik om life science-industrin i Hagastaden, där det framgår att 60 av de 161 life science-bolagen i området är verksamma inom pharma, och att över 2000 personer är anställda i företag med säte i Hagastaden. Sammanställningen är från augusti 2024.
Denna rapport ger en översikt över globala smygande kriser relaterade till hälsa och hur man hanterar dem. Den belyser statusen för specifika hot, omedelbara utmaningar och möjliga strategier för att hantera framtida kriser bättre. Rapportförfattare är Andreas Namslauer, Stockholm Science City.
Denna rapport syftar till att ge en översikt över några av de aktuella, viktiga framstegen inom life science som lyftes under symposiet "The Future of Life Science: Healthy Longevity, Next-generation Therapeutics, and Precision Health". Rapporten fokuserar på nyckelämnen som belyser status, omedelbara utmaningar och möjligheter för framtiden. I slutet av rapporten finns reflektioner kring de centrala drivkrafterna för investeringar i forskning och utveckling inom life science.
I rapporten “The data revolution in life science and healthcare” framkommer det hur stora mängder forskningsdata ger oss en helt ny förståelse för människans biologi, samt hur skräddarsydda behandlingar för olika sjukdomar tas fram. Stiftelsen Stockholm Science City, som tagit fram rapporten, lyfter också vikten av tillit mellan individer, forskare, myndigheter och företag, liksom vad som berett framstegen.
Innovationssystemet i Stockholm är stort och upplevs komplext med många aktörer. Systemet är inte som ett pussel med tydliga gränser utan det finns naturliga överlapp. Navet i systemet utgörs av universiteten, hälso- och sjukvården samt företagen. Stiftelsen gav Arthur D. Little i uppdrag att genomföra en analys av innovationssystemet. Deras rapport utgår från ett antal djupintervjuer genomförda av Arthur D Little för att identifiera var det finns gap i innovationssystemet inom life science. Syftet med analysen var att se vilka av gapen som är relevanta att adressera, utifrån Stiftelsen ändamålsparagraf.
Från 2009 till 2019 ökade antalet life science-företag i Stockholm-Uppsalaregionen med närmare 50 %. Det framgår av en rapport som stiftelsen Stockholm Science City publicerar idag. Hälften av Sveriges anställda inom life science finns i regionen, vilket är 31 500 personer fördelat på nära 1 000 företag. Rapporten visar även att hälften av Sveriges patentansökningar kommer från regionen.
Stockholm-Uppsala regionen är Sveriges största life science-kluster som samlar hälften av näringslivet inom life science, fem universitet samt hälso- och sjukvård för nästan tre miljoner människor. Stockholm Science City har gjort en faktasammanställning som visar att klustret står sig starkt såväl nationellt som internationellt. Huvuddragen från sammanställningen finns nu summerad.
Framtidens life science – vart är vi på väg? Life science har alltid handlat om att förstå komplexa biologiska system. Två faktorer som driver utvecklingen är de snabba framstegen inom genetisk sekvensering och dataanalys. I denna rapport diskuterar vi fördelar, möjligheter och risker med att använda hälsodata på nya sätt för att förbättra vår hälsa, medicinska behandlingar och hälso- och sjukvården.
Stockholm står sig väl som universitetsstad i jämförelse med sex andra städer i Europa; Amsterdam, Berlin, Köpenhamn, London, Paris och Zürich. Detta framgår av rapporten "Storstadsuniversitet och universitetsstäder – en jämförande studie av sju europeiska städer". Här finner du korta fakta ur rapporten.
Stockholm har kompletterande universitet där de centrala campusområdena är geografiskt nära varandra. Att det är enkelt att ta sig mellan campusområdena är därför en förutsättning för att stärka samarbeten mellan universiteten. I början av 2020 genomförde vi tillsammans med Cero en enkätundersökning för att kartlägga nuvarande resmönster och även framtida behov. Kollektivtrafik och cykel faller tydligt ut som viktiga färdmedel där det även finns utrymme för förbättringar.
Stockholm står sig väl som universitetsstad i jämförelse med sex andra städer i Europa; Amsterdam, Berlin, Köpenhamn, London, Paris och Zürich. Detta framgår av rapporten "Storstadsuniversitet och universitetsstäder – en jämförande studie av sju europeiska städer". Syftet med rapporten är att belysa Stockholm som universitetsstad genom jämförelser med sex andra europeiska storstäder. Rapporten fokuserar på jämförelser av forskningsverksamhet vid och omkring lärosäten, men också på faktorer kring storstaden som levnadsmiljö och som lokalekonomi.