Projektet Ordnat införande av digitala produkter och tjänster syftar till att underlätta införandet av digitala verktyg i hälso- och sjukvården. Fokus har varit tjänster för ordinerad egenvård och hemmonitorering. Under projektets tre år har Stockholm Science City tillsammans med UppsalaBIO, Region Norrbotten och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) som är huvudman, arbetat för att analysera situationen i Sverige, utveckla förslag och lyfta relevanta frågeställningar till berörda parter. Till årsskiftet avslutas projektet och vi fick tillfälle att ställa några frågor till Karina Tellinger McNeil som är projektansvarig på SKR och till Andreas Namslauer som är SSCi:s representant i projektet.
Karina, som projektansvarig från SKR:s håll – vad är du mest stolt över att ni har åstadkommit i projektet?
Det är så mycket! Jag är stolt över att vi har lyckats konkretisera behoven hos vårdgivare, brukare och utvecklande företag, men också behovet av samverkan mellan industri och offentlig sektor. Dessutom är det roligt att de förslag på hur Sverige kan komma vidare som vi tagit fram i projektet har blivit så väl mottagna. Vi har helt enkelt lyft frågan om ett ordnat införande av digitala produkter och tjänster i vården till en nationell nivå.
Andreas, du har jobbat mycket mot de innovativa företagen som tar fram digitala lösningar för vården, vad har responsen från dem varit?
Behovet av tydligare spelregler har varit vårt mantra genom hela projektet – och det är något som verkligen efterfrågas av företagen. Det behöver bli tydligare vilka krav deras produkter behöver uppfylla. Dessutom behövs det bättre samsyn och samverkan mellan regionerna så att de kan ställa liknande krav på produkter som ska användas av patienter och vården. Företagen pekar också på vikten av att arbetet med ett ordnat införande av digitala produkter och tjänster på nationell nivå kommer igång så snabbt som möjligt och att det finns en förutsägbarhet på den här marknaden.
Andreas, vilken är den största utmaningen för att nå ett ordnat införande av digitala produkter och tjänster, och vad skulle du önska för åtgärder för att möta den utmaningen?
Strukturen inom svensk hälso- och sjukvård gör att ingen ensam kan peka med hela handen och staka ut riktningen för utvecklingen vården på nationell nivå. Detta då vi har kommunalt självstyrelse vilket innebär att kommunerna och regionerna sköter lokala eller regionala frågor. Det gör att det finns ett stort behov av samverkan och samordning. För att verkligen nå ett ordnat införande så krävs det att flera aktörer på lokal, regional och nationell nivå, bidrar med sin del, och de ska dessutom takta så att processen går framåt.
Det som behövs nu är nationell samverkan och samordning där myndigheterna behöver ta fram olika stöd för ett ordnat införande, exempelvis riktlinjer, hjälp med lagtolkning och tydliggörande av krav. Regionerna behöver också samarbeta, lära av varandra och jobba mer tillsammans. Där kan SKR vara en viktig part genom att bidra till samordningen.
Karina, nu när projektet avslutas, vad blir nästa steg mot ett ordnat breddinförande av digitala produkter och tjänster?
Våra förslag har diskuterats mellan stat och regioner i den samverkansorganisation som driver arbetet med att förverkliga Vision e-Hälsa 2025. Våra slutsatser från projektet är ett viktigt inspel i arbetet med den nya handlingsplanen för Vision eHälsa2025 som nu tas fram. Vår förhoppning är att allt ska utvecklas till något positivt för patienten och ger förutsättningar för en jämlik vård oavsett var i landet du bor.