Hälsometern är Region Stockholms folkhälsoapp. Mobilapplikationen ska förenkla insamlingen av hälsodata och samtidigt ge användaren möjlighet att överblicka sin egen fysiska aktivitet och hälsa. Hälsometern utvecklas och drivs av Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES). Vi fick tillfälle att ställa några frågor till Boel Brynedal, epidemiolog och projektledare för Hälsometern.
Vad gör ni på Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin? Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) är en del av Region Stockholm och har till uppdrag att bidra till en god och jämlik hälsa i befolkningen genom skapande och spridande av kunskap. Kunskap om folkhälsan, alltså den samlade hälsan hos befolkningen och dess orsaker, skapar vi genom kartläggning och analys. Denna kunskap behövs för att veta vilket vårdbehov som finns i befolkningen, och används av politiker och andra beslutsfattare för att planera sjukvården. Kunskapen behövs också för att planera hälsofrämjande insatser, så att insatserna är riktade mot ett befintligt problem och på ett målgruppsanpassat sätt. Genom att följa hur hälsan och riskfaktorer för ohälsa ändras i befolkningen över tid kan vi också se om tidigare insatser haft effekt. Vi sprider kunskapen genom rapporter (tex Folkhälsorapporten), datasammanställningar (tex Folkhälsokollen), och genom att vara expertstöd för politiker och andra beslutsfattare. Just nu pågår Hälsa Stockholm 2021, vår kartläggning av folkhälsan idag och hur den har påverkats av coronapandemin. I denna undersökningen använder vi för första gången Hälsometern, vår folkhälsoapp.Varför har ni utvecklat appen Hälsometern?I våra kartläggningar av folkhälsan så använder vi dels enkäter, och dels registerdata. I enkätundersökningarna försöker vi samla data för de hälsoproblem och riskfaktorer som sjukvården inte kan veta om på andra sätt. Detta innefattar tex smärta, tobak och alkohol. Enkätundersökningarna har tidigare genomförts med pappersenkäter eller webenkäter. Ett stort problem för oss, och alla andra som genomför enkätundersökningar, är att folk i väldigt låg grad medverkar. Detta betyder att det kunskapsunderlag vi kan skapa blir av sämre kvalité. Vi skapade Hälsometern som ett verktyg för datainsamling där vi också kan ge den medverkande något tillbaka. I nuläget har Hälsometern ganska begränsad funktionalitet, den innehåller enkäter, den samlar stegdata, och den ger återkoppling på vissa av dina enkätsvar. Hälsometern utvecklades också för att samla objektiva data över den fysiska aktiviteten. Fysisk aktivitet är viktigt för hälsan, men det är oerhört svårt att få rättvisande data när människor själv ska ange hur fysiskt aktiva de är. Det är oerhört svårt att själv uppskatta sin fysiska aktivitet då den kan variera mycket över tid. Det är också så att personer tenderar att överrapportera goda vanor och underrapportera dåliga vanor. I Hälsometern samlar vi stegdata genom appen Hälsa (iOS) eller google fitness (Android).Vad är de största fördelarna med hälsometern jämfört med enkäter som ni skickat ut tidigare?För befolkningen så är fördelarna med Hälsometern att alla som vill bidra till vår kunskap om folkhälsan kan göra just detta, Hälsometern finns tillgänglig på Google play och App store. Fördelen är också att du får återkoppling på din hälsa. I framtiden vill vi vidareutveckla den återkoppling vi ger till de medverkande, och även ge dem en chans att följa sin hälsas utveckling över tid.För oss som folkhälsoarbetare så är fördelarna att vi genom Hälsometern kan förbättra vår datainsamling. Redan idag ger stegdata oss helt nya möjligheter att kartlägga den fysiska aktiviteten. Genom de användare som väljer att ha kvar Hälsometern på sin telefon så kan vi följa upp deras hälsa och levnadsvanor varje år. Genom vidareutveckling hoppas vi kunna skräddarsy datainsamlingar för olika ämnen och målgrupper, tex uppföljningar av ryggsmärta eller kartläggning av kosten. Avslutningsvis: hur står det till med stockholmarnas hälsa? Vilka trender kan vi se över tid?Vi genomför just nu en undersökning för att kartlägga folkhälsan. Men fram till 2018 kunde vi se att stockholmarnas hälsa fortsätter att förbättras. Tex så ökar medellivslängden, andelen som anger dålig självskattad hälsa i enkätundersökningar minskar, och andelen som röker dagligen minskar stadigt. Tyvärr så ökar förekomsten av övervikt och fetma samt diabetes, och andelen i befolkningen med ohälsosamma kostvanor är fortsatt stor. Vi ser också att ojämlikheten i hälsa är fortsatt stor, tex mellan de med högst inkomst jämfört med dem med lägst. Under 2022 kommer vi kunna börja rapportera resultat från årets folkhälsoundersökning vilket ska bli mycket intressant. Vi tror att coronapandemin har lett till stora förändringar i hur människor lever sina liv, men vi vet ännu inte hur det påverkats deras hälsa fullt ut.
Mer information om Hälsometern >
Boel Brynedal, epidemiolog och projektledare för Hälsometern