Stark akademi, entreprenörsanda och uppfinningsrikedomen är några av Sveriges styrkor inom dessa branscher. Här berättar Peter Kjäll på TechSverige mer om de möjligheter och utmaningar som finns i samverkan mellan life science och tech.
Tech står årligen för 350 miljarder kr av svensk export, och life science står för 150 miljarder kr. Dessa branscher definierar Sverige som kunskapsnation, enligt Peter Kjäll som är näringspolitisk expert på TechSverige
Vad är Sveriges styrkor inom dessa branscher?
– Tech och life science är det moderna Sverige, dessa branscher definierar oss som kunskapsnation. Inom tech har vi en bransch som förra året omsatte en biljon (1000 miljarder) kr och inom life science har vi draglok som AstraZeneca, Getinge, Elekta och framförallt inom både tech och life science så har vi en otroligt stor innovativ SME sektor. Vår grundläggande styrka är att vi har en stark akademi inom båda fälten, även om en oroande trend är att vi blivit sämre inom STEM-ämnena*, säger Peter Kjäll.
Han lyfter den entreprenörsanda och stora uppfinningsrikedomen kring tech och life science som finns i Sverige. Här finns många spännande bolag och vi är duktiga är att nyttja digitaliseringens kraft och möjligheter. Vårt entreprenöriella näringsliv nyttjar tekniska landvinningar som AI, maskininlärning, språkinlärning och stora analysmodeller. Han nämner också vår goda kunskap när det gäller att bygga intressanta nischade mjukvaror, och att vi haft en spets inom nischer som har gjort att vi har byggt en väldigt god kunskap.
– Vi har en väl utbyggd välfärd och började tidigt jobba med digitalisering, samtidigt som vi byggde upp strukturer för den svenska välfärden och inom hälso- och sjukvård. Detta gjorde att flera spännande life science-bolag valde Sverige för att göra kliniska prövningar, även om antalet har sjunkit de senaste åren, säger han.
*Science, Technology, Engineering & Mathematics
Vilka möjligheter ser du för närmare samverkan mellan tech och life science?
– Vi har en vilja att hitta uppsidor kring precisionsmedicin och ATMP. Med individanpassad vård och precisionsmedicin finns tydliga fördelar att nyttja stora datamängder och AI, i allt från utveckling av skräddarsydda läkemedel där det behövs mycket datorkraft och större beslutsunderlag, till traditionell pharma med möjligheter att beforska nya delar av molekyl- och kandidatbiblioteket. Det gör det lättare att förutse både biverkningar, effekter och klinisk nytta, säger Peter Kjäll.
Att nyttja hälsodata och stora datamängder kopplat till patient och medborgare skapar stora fördelar, från makroperspektivet på befolknings- eller regionnivå men även Sveriges outnyttjade guldgruva; hälsodata- och kvalitetsregister.
– Vi behöver bli bättre på att tillgängliggöra data. Här har vi en otroligt stor uppsida att strukturera att öppna upp datan med hjälp av tech, samt att skräddarsy hälsoekonomiska insatser, säger han.
Hos läkemedelsföretag är det en tydlig trend att ha en större del av vårdvärdekedjan, t.ex. en app eller en device med companion diagnostics (exemepelvis mäta dagsform och blodvärden så man vet när medicinen ska tas) vilket stöder precisionsmedicin och individanpassning. Inom kronikervård för t.ex. KOL, diabetes och obesitas finns stora möjligheter genom IoT, med egenmonitorering och vård i hemmet. Den kostnadsdrivande kronikervården kan mitigeras med hjälp av tech. Ett lyckat exempel är initiativet som S:t Görans sjukhus och Medoma har med avancerad sjukvård i hemmet, vilket ställer höga kvar på teknik, bland annat uppkoppling. Även inom omsorgen görs mycket nytta på den här fronten där många av våra medlemsföretag har många spännande lösningar för att skapa trygghet och bättre hälsa.
Vilka utmaningar ser du för samverkan mellan branscherna?
– Digitalisering känner inga gränser, men svensk sjukvård har barriärer: förvaltning, organisatoriska och monetära. Några exempel är brister när det gäller ersättning i hälso- och sjukvård, samt att vi har få incitament för att använda ny teknik, säger Peter Kjäll.
Sverige behöver vara en attraktiv nation för att nyttja tekniken i framkant. Enligt honom skattar utländska aktörer idag det svenska välfärdssystemet högt, men de blir förvånade över marknadens otillgänglighet när de kommer hit.
– Detta är kopplat till utmaningar både när det gäller market-entry och till en otydlighet kring ersättning. I Sverige tar det lång tid från det att man kommit på en spännande lösning tills man kan skicka den första fakturan. Vi jobbar mycket för att främja marknaden och skapa strukturer som gör att innovation frodas här, säger han. Detta är extremt viktigt och spänner hela värdekedjan från patientnytta till att Sverige behöver ta tillvara på sin innovationsförmåga och stärka konkurrenskraften.
En utmaning mellan branscherna är tidsperspektivet; för läkemedelsbolag tar det åratal från det att man börjar fila på en idé och till en färdig produkt, men inom tech hinner produktcykeln snurra flera varv på ett år. Det gäller att förstå hur rigoröst regulatoriskt det är inom life science. Ibland finns en mismatch när det gäller förståelse för vad tekniken faktiskt klarar idag. Det tydligaste exemplet är utvecklingen av AI senaste året. Här finns en enorm potential.
– Inom hälso- och sjukvård är generellt sett några generationer efter när det gäller att anamma ny teknik även fast det finns undantag, vi behöver bli mer snabbfotade. Det är komplext materia i att accelerera användning av tech och det inkluderar en stor portion av rätt kompetens, förändringsledning och starkt ledarskap. Vi behöver också ha offentliga upphandlingar som blir mer relevanta vad gäller att främja användandet av ny teknik och dess landvinningar, säger Peter Kjäll.
Ni är en bransch- och arbetsgivarorganisation och företräder 1450 bolag. Hur jobbar ni med samverkan mellan branscherna?
– Inför riksdagsvalet var TechSverige väldigt drivande kring digitaliseringsfrågorna och en punkt vi starkt företrädde och som sedemera även kom med i Tidöavtalet var en digital infrastruktur för hälso- och sjukvården. Något vi var väldigt glada för då det är den första digitaliseringsreformen för vården som hittills kommit med i en regeringsförklaring. För att visa att denna fråga är prioriterad från näringslivet så har vi, tillsammans med LIF, Swedish Medtech och Vårdföretagarna en strategisk samverkan. Vi föreslog bland annat att införandet behövde styras och av en nationell förhandlare på departementsnivå för att dels ge ett starkt politiskt signalvärde att denna fråga är viktig, dels rent operativt så behövs en koordinering av alla parter inom offentligheten och även inkluderar näringslivet för att detta ska bli bra. Nu har vi Tomas Werngren och Mats Nilsson på plats och det har verkligen ökat förutsättningarna för detta i vad som kan kallas Sveriges kanske största mjuka infrastrukturprojekt genom tiderna. Vi från näringslivet hoppas på en tydlighet i vägen framåt. Med tydlighet och långsiktighet så är näringslivet redo att investera och innovera.
En digital infrastruktur samt ett nyligen beslutat Europeiskt Hälsodata Området (EHDS – European Health Data Space) så har vi i framtiden förutsättningar för ett ekosystem och delning av hälsodata. Här kan vi skapa en attraktiv inre marknad för datan, en hög grad av interoperabilitet, och vi kan bryta barriärer mellan regional och kommunal hälso- och sjukvård, säger Peter Kjäll. Vi har också stora möjligheter att bli ett attraktivt land (återigen) kring kliniska prövningar som blir mer och mer datadrivna.
Vilket är ditt favoritställe i Hagastaden?
– Hela Hagastaden, det är fantastiskt att det blivit en sådan nod i Stockholm. Jag önskar all lycka till med att stadsdelen ska växa. Det är redan en fantastisk mötesplats men med potential att bli ännu bättre kommande år. Det kommer att vara attraktivt för många life science-nära techbolag att etablera sig här så småningom, avslutar Peter Kjäll.