JENNI NORDBORG: Jag överdriver knappast när jag påstår att just nu står Stockholms, Sveriges och hela Europas framtid inom life science på spel. Vi måste få EUs regeringar och Bryssels byråkrater att välja rätt väg – den som leder till att företagens forskningsinvesteringar ökar, att nya läkemedel forskas fram och utvecklas inom EU och att life science-kluster, som det vi har i Stockholm, kan fortsätta utvecklas.
Life science utgör en av de viktigaste sektorerna för Stockholm och hela Sverige. Utan vår export av läkemedel och medicinteknik hade Sverige haft ett negativt handelsnetto de senaste åren. Och Sverige har tunga traditioner inom medicinsk forskning såväl inom akademin som i företagen. Men vi är samtidigt som ett mindre land starkt beroende av omvärlden för att vara fortsatt starka. Och hela EU måste i sin tur vara konkurrenskraftigt gentemot i första hand USA och Asien.
Därför är det just nu så mycket som står på spel. EU-kommissionen lade för ett år sedan fram ett förslag till ny läkemedelslagstiftning som sätter spelregler och ramar under decennier framåt för forskningsinvesteringar, utveckling, produktion och försäljning av läkemedel i Europa. Vi inom läkemedelsbranschen välkomnar en modernisering av regelverket, men ett flertal av lagförslagen leder in EU på fel väg. Försämrade immateriella rättigheter, som förkortad dataskyddstid och mer generösa villkor för generisk konkurrens, utgör ett allvarligt hot mot framtida forskningsinvesteringar inom EU från de globala läkemedelsföretagen.
För Stockholm och andra starka life science-regioner är det avgörande att villkoren för forskning och innovation inte försämras. Och Sverige har alltid varit ett land som stått upp för patent och andra immateriella rättigheter. Det har varit en förutsättning för vår exportindustri.
Därför är det glädjande att regeringen nu tydligt krokat arm med andra starka life science-länder som Danmark, Tyskland, Frankrike och Italien. Regeringen har klargjort att man inte vill se försämringar av dataskyddstiden och att man liksom de andra länderna i gruppen vill värna Europas konkurrenskraft inom life science. Detta har stor betydelse nu när EU-parlamentet sagt sitt om läkemedelslagstiftningen och då frågan slutligen landar hos regeringarna i medlemsländerna. En stark röst från Sverige behövs vid förhandlingsborden. Vi måste tillsammans med de andra starka life science-länderna driva igenom ett framtidssäkrat regelverk för läkemedel som stärker Sveriges och EUs konkurrenskraft och som gynnar Europas patienter.
Men innan dessa förhandlingar kan dra igång på allvar ska ett nytt parlament väljas den 9 juni och därefter ska en ny kommission tillträda. Slutförhandlingar om vår framtida läkemedelslagstiftning kan alltså inledas tidigast i höst, och det står redan klart att vi kan förvänta oss att förhandlingarna kommer bli såväl detaljerade som tidsmässigt utdragna.
Nyligen var jag med en delegation i Bryssel, ett gäng life science-kolleger från vård, akademi och industri med möjlighet att arbeta gemensamt för att stärka det svenska inflytandet inom EUs processer. Om vi ska ha påverkan behöver vi vara tidigt ute, kraftsamla gemensamt, bygga allianser och stärka våra nätverk. Positivt är att det finns ett stort intresse för dialog och information om olika perspektiv.
Jag är ändå optimistisk inför vårt framtida regelverk. Jag tror och hoppas att våra politiker inser att goda och förutsägbara villkor för medicinsk innovation är rätt väg framåt. En väg som både leder till bättre behandlingar för Europas patienter och en life science-sektor som kan fortsätta utvecklas.
