Den 23-24 maj arrangerade Stockholm Science City tillsammans med Nordstjernan symposiet The Future of Life Science: Creeping Crises. Under två halvdagar diskuterades smygande kriser som är kopplade till vår hälsa, och hur life science-sektorn kan hjälpa till att hantera dessa kriser. Antibiotikaresistens och demenssjukdomar var två ämnen som symposiet fokuserade på, men även pandemier, globala uppvärmningen och livsstilsrelaterade sjukdomar diskuterades. Vi kommer framöver att publicera lärdomar från symposiet och intervjuer med några av deltagarna.
I symposiets sista sessionen visades exempel på lösningar knutna till pandemiberedskap och prevention. Här belystes även vikten av nya sektoröverskridande samarbeten och incitamentmodeller. I panelen deltog bland andra Magnus Björsne, VD vid AstraZeneca BioVentureHub. BioVentureHub startades av AstraZeneca i Göteborg för 10 år sedan med stöd från Vinnova, Carl Bennett AB, Business Region Göteborg och Västra Götalandsregionen. Syftet var att stärka svensk life science genom att erbjuda kompetens, kontor och labb inne på AstraZenecas site i Mölndal till företag i scaleup-fas. Hittills har nästan 70 bolag från Sverige och en handfull andra länder valt att lägga delar av sin verksamhet till BioVentureHub. Vi fick chansen att ställa några frågor till Magnus.
Vilka är de viktigaste budskapen som du tar med dig från symposiet?
Magnus Björsne.– Ett bolag som AstraZeneca i Sverige och hela sektorn är en grundläggande del av hela vår ekonomi. Det är dels en framgångsrik exportindustri, en viktig arbetsgivare och en integrerad del av ett helt ekosystem och där måste vi få fler att vara med. Industrin kan inte lösa problemen själva, sjukvården kan inte lösa dem själva, politiken kan inte lösa dem själva, utan vi måste komma samman. Så det var väldigt tydligt under konferensen hur mycket vilja det finns och samtidigt frustration över att det inte händer. Jag tror också det är viktigt att förstå att det handlar om ett system som inkluderar forskning, innovation, produktion på hela hälso- och sjukvårdssystemet och alla måste komma samman.
Förutsättningar för innovation är något som Magnus lyfter som viktiga faktorer för att ha ett resilient ekosystem som kan hantera olika hälsokriser:
– Förutsättningar för innovationen är nog den viktigaste frågan för det finns ingen brist på idéer vad gäller forskning och utveckling – det finns brist på förutsättningar för att få det att hända. Tittar man på sjukvårdens budget för nyttiggörande och innovationssidan finns det knappt. Det måste tas fram tydliga drivkrafter för investerare som vågar investera i svenska mindre bolag. Det måste tas fram incitament som gör att industrin fortsätter investera i Sverige. Vi måste se till att sjukvården får möjlighet att ta större del i innovationsarbetet.
Vad tror du saknas när det gäller hanteringen av smygande hälsokriser?
– Mod tror jag är en viktig komponent här. Att våga hantera de här potentiella lösningarna mer som pilotprojekt och experiment snarare än att tro att man dag ett ska kunna investera i en färdig lösning. Vi måste våga experimentera med hur vi driver de här frågorna ihop.
Hur kan och bör life science sektorn bidra till att hantera smygande kriser?
– Universiteten måste få frihet att jobba med relevant grundforskning. Om vi exempelvis tittar på covid-viruset; att det gick så fort att utveckla vaccin berodde väldigt mycket på all den forskning som har skett i akademin som plötsligt kom till nytta. Detta i kombination med ett väldigt effektivt samarbete mellan industri, akademi och myndigheter möjliggjorde snabb utveckling. Hade man inte gjort det så hade vi nog inte varit där vi är idag, kan jag säga. Sen att det finns densitet i landet vad gäller talang och kunnande det är jätteviktigt. Vi såg, också under pandemin, att logistikkedjor plötsligt inte fungerar när man började hålla på sina resurser. Vi måste ha tillräcklig densitet av kompetens och infrastruktur i Sverige för att kunna hantera en sån här kris i framtiden.
BioVentureHub är ett exempel på ett initiativ som främjar samarbete mellan företag. Vilka har framgångsfaktorerna för BioVentureHub varit?
– För det första: att AstraZenecas ledning hade mod att göra det här och ge oss fria händer att bygga verksamheten på det sätt som vi trodde skulle bli bra. För det andra: att Vinnova vågade stötta detta och som tredje faktor, strategin vi valt för portföljen; att bjuda in företag från olika värdekedjor och vertikaler som kompletterar varandra och inte är konkurrenter. När vi väljer företag som inte är alltför tidiga utan har grundpatent på plats och inte konkurrerar med varandra, vågar alla vara öppna med både sina problem och sitt kunnande. I kombination med den svenska samarbetskulturen fungerar det här bra.