Vetenskap & Allmänhets övergripande mål att göra vetenskap tillgänglig för alla. Denna ideella, nationella expert- och medlemsorganisation har arbetat för ökad dialog och öppenhet mellan allmänhet och forskare i drygt 20 år.
– Vår expertis finns inom forskningskommunikation, samverkan med det omgivande samhället, medborgarforskning och öppen vetenskap, säger Maria Hagardt, som är Internationell samordnare på Vetenskap & Allmänhet.
Genom olika tvärvetenskapliga projekt, aktiviteter och studier jobbar de med att tillgängliggöra forskning, att inkludera olika målgrupper i forskningsprocessen samt att öka intresset för forskning bland unga.
– Vi jobbar framför allt i samarbetsprojekt med våra drygt 100 medlemsorganisationer nationellt men har också många pågående EU-samarbeten. Vi jobbar även aktivt med påverkansarbete på nationell och europeisk nivå för att utveckla dialogen, samverkan och utbytet mellan vetenskap och allmänhet, förklarar hon.
Vad ser du som den största utmaningen med att nå ut med vetenskap?
– Att få forskarna och akademin att förstå vitsen med att inte bara handlar om att “få ut” forskningsresultat utan att de också bör kommunicera och föra dialog på olika sätt med olika målgrupper. Det är lika viktigt att få politiker samt andra beslutsfattare och akademin att förstå detta och ge incitament och förutsättningar för forskarna att göra det. Här har Vetenskap & Allmänhet en viktig roll i att vara länken mellan och skapa mötesplatser för forskare, beslutsfattare och allmänhet samt möjliggöra utbildningar i forskningskommunikation, anser Maria Hagardt.
Nyligen var det ForskarFredag, vad är det?
– ForskarFredag är Sveriges mest spridda vetenskapsfestival och hade i år aktiviteter på 27 orter och närmare 25 000 deltagare. Festivalen är en del av European Researchers’ Night, som alltid går av stapeln sista veckan i september i 25 europeiska länder, säger hon.
Under ForskarFredag-veckan möts besökare och forskare genom experiment, workshops, prova-på-aktiviteter, guidade visningar i forskningsmiljöer, samtal och mera. Målgruppen är den breda allmänheten med en särskild inriktning mot barn och unga i skolåldern. Festivalen vill utmana stereotypa föreställningar om forskare och berätta om hur det egentligen är att jobba som forskare.
– Genom att ge unga förebilder, vill festivalen inspirera till att fler väljer högre utbildning och möjligtvis en forskarkarriär, säger Maria Hagardt.
I år arrangerades lokala aktiviteter av högskolor, universitet, science centers, forskningscenter, museum, och många fler aktörer över hela Sverige. I Stockholm arrangerade Vetenskapens hus en stor mässa, tävlingar, seminarier och vetenskapscaféer med forskare från Karolinska Institutet, KTH och Stockholms universitet. Aktiviteter arrangerades också av SciLifeLab, Södertörns högskola och The Cell.
Ett annat spännande projekt ni driver är CitizAir, berätta om det!
– Projektet är ett samarbete mellan VA, KTH:s Visualiseringsstudio och SLB-analys vid miljöförvaltningen på Stockholms Stad. Tillsammans med stockholmare har vi utvecklat en app som visuliserar realtidsdata om luftföroreningar (inklusive pollen) i Stockholm, berättar hon.
Målet med CitizAir* har varit att skapa en lättanvänd, informativ och interaktiv applikation som kopplar samman aktuella luftdata, med information om luftföroreningar. Ett annat mål med projektet har varit att ge stockholmarna mer kunskap om luftkvalité för att de ska kunna diskutera och själva påverka beslut och policies som rör miljön och stadsplaneringen.
– En viktig utgångspunkt har varit att utgå från stockholmarnas synpunkter, kunskaper och behov. Via appen** kan du t.ex. se hur luften ser ut där du bor, jobbar eller går i skolan och planera din resa, cykling eller promenader i staden. Tillsammans med KTH och Stockholms stad tittar vi nu på nya möjliga platser att visa upp CitizAir och en teknisk vidareutveckling, säger Maria Hagardt.
Nyligen var CitizAir i The Cell i Hagastaden – berätta.
– Som en del av Forskar Fredag-aktiviteterna så visade vi den nya CitizAir-appen för besökarna på The Cell. De fick testa och se hur luften ser ut där de bor eller jobbar och vi pratade om hur luftföroreningar påverkar hälsan. Besökarna kunde också prova på spelet “Rena luften!” som vi utvecklat under projektets gång. I spelet ska deltagarna så snabbt som möjligt rensa Stockholmsluften från farliga NOx och PM10-partiklar***, berättar hon.
Vad arrangerar Vetenskap & Allmänhet mer under hösten?
– Den 26-27 november bjuder vi in till två fullspäckade och roliga dagar i Stockholm; Forskar Grand Prix och sedan Forum för forskningskommunikation. Precis innan jul, den 16 december är det sedan dags för presentationen av årets VA-barometer****, säger Maria Hagardt.
Forskar Grand Prix (26 november)
Här tävlar forskare om att presentera sin forskning på ett engagerande och förståeligt sätt på endast fyra minuter. Forskarna tävlar inte med sin forskning utan i hur de presenterar den.
– Vem som vinner beslutar publiken som mestadels består av skolungdomar, tillsammans med en expertjury; journalisten Amina Manzoor, komikern och skådespelaren Ahmed Berhan samt professorn Nina Cyrén Wormbs från KTH. Tävlingen ramas in av moderator Josefine Johansson, berättar hon.
Forum för forskningskommunikation (27 november)
Detta är Nordens största mötesplats för alla som arbetar inom, eller är intresserade av, forskningskommunikation. Under konferensen bjuds deltagarna på inspirerande exempel samt ny kunskap om forskningskommunikation och samverkan (public engagement). Årets konferens har temat Uppdrag demokrati och man belyser olika perspektiv på forskningskommunikationens roll för att stärka demokratin i samhället och bygga förtroende i en tid av kunskapsresistens, falska nyheter och desinformation.
– Den diskuterar även vilka som är de mest brännande frågorna för yrkesrollen, det ökade kravet på kommunikatören samt hur vi kan stärka utbytet och samverkan mellan kommunikatörer, forskare, media och det omgivande samhället, säger hon.
Presentationen av årets VA-barometer (16 december)
– Detta är vår årliga studie på hur förtroendet för forskning ser ut i Sverige. Sedan vi startade 2002 har vi undersökt allmänhetens attityder till kunskap, vetenskap och forskare. Vissa frågor har ställts återkommande, medan vissa nya frågor utvecklas för att kunna följa samhällsutvecklingen och aktuella händelser. En av de frågor som återkommer är vilket förtroende svenskarna har för forskare vid universitet och högskolor, och vid företag, avslutar Maria Hagardt.
Länkar
Webbsidan för Vetenskap & Allmänhet >>
* Appen Citizair finns att laddas ned via Appstore >>
** Länk för att läsa mer om Citizair >>