SUSANNE HÅKANSSON: I en värld där innovation och vetenskapliga framsteg sker i en rasande takt, ställs life science-sektorn, privat som offentlig, inför såväl fantastiska möjligheter som betydande utmaningar. Konkurrenskraft inom vår sektor handlar inte bara om att ha tillgång till den senaste medicinska forskningen och teknologierna utan också om att verka i miljöer där konkreta beslut fattas i tillräckligt snabb takt och där innovation välkomnas och implementeras.
Life science är en av de sektorer som spelar en avgörande roll för EU:s produktivitetsutveckling och konkurrenskraft, vilket också framhävdes i Mario Draghis rapport till EU-kommissionen nyligen. Draghi betonar vikten av omfattande investeringar i forskning och behovet av att uppdatera de regelverk som styr industrin. Regelverk är nödvändiga för säker användning av läkemedel och medicinska produkter inom vården och för att möjliggöra användning av hälsodata och AI-lösningar. Med hjälp av AI får vi förutsättningar att förkorta ledtider både i industrin och i vården, och med välfungerande användning av hälsodata kommer vi bland annat att kunna följa effekt av behandlingar. Det är självklart att tekniken behöver åtföljas av uppdaterade regelverk och skydd för människors integritet.
Häromveckan var jag i Bryssel tillsammans med några branschkolleger eftersom det just nu pågår en rad processer som kommer att bestämma eller starkt påverka EU:s konkurrenskraft inom life science. Alla vi som arbetar i branschen känner till att EU:s läkemedelslagstiftning uppdateras, att implementering av nya regelverk för hälsodata och AI pågår och att flera miljörelaterade frågor ses över. Efter en rad diskussioner slogs jag av dels hur svåra frågorna är, dels hur få som har överblick över alla de frågor som behandlas just nu, hur de hänger ihop och hur de kommer att påverka såväl patienters tillgång till behandlingar som industrins vilja och förmåga att fortsätta investera i EU. Fler bör intressera sig för och engagera sig i frågorna och vi måste se till att ha dialoger tvärs över sektorer och roller i samhället.
Det är de länder som lyckas balansera och kombinera möjligheterna och kraven från framtida EU-regelverk med nationella ambitioner som kommer att bli attraktiva för investeringar. Länder som orkar investera i infrastruktur och som förmår organisera sig för framtiden och som lyfter och synliggör goda exempel och resultat. Här kommer det att finnas möjlighet att stärka vården för patienter, bland annat genom kliniska prövningar, vilka i sin tur bidrar till fler spännande och utvecklande jobb i hälso- och sjukvården.
För att verkligen ligga i framkant måste också företag inom life science kontinuerligt sträva efter att förnya och förbättra sina erbjudanden och sina bidrag till samhället. Det handlar om att ständigt utmana status quo och vara öppen för nya idéer och samarbetsformer. De företag som fattar kloka, välgrundade beslut och implementerar dessa effektivt kommer att leda utvecklingen. För att lyckas krävs en stark vision, en vilja att investera i ny teknologi, hållbara lösningar och en förmåga att navigera i en ständigt föränderlig global miljö. Industrin måste också ta ansvar för att analysera, kommunicera och diskutera hur alla de regelverk och förutsättningar som just nu utvecklas kommer att påverka hur attraktivt det blir att investera och verka inom EU. Hur ska EU kunna erbjuda en konkurrenskraftig investeringsmiljö, värna klimatet och samtidigt utveckla en jämlik hälso- och sjukvård och vilken roll kan industrin ta i detta?
Genom att ständigt sträva efter att ligga i framkant kan vi inte bara säkerställa vår konkurrenskraft, utan också bidra till att förbättra människors livskvalitet världen över. Vilka länder kan gå i bräschen och arbeta både med konkurrenskraft och med en jämlik hälso- och sjukvård? Vilka blir drivande för att se till att den life science-strategi som aviserats på EU-nivå förmår greppa alla de frågor som kommer att behöva samverka? Jag hoppas på att Sverige tar den rollen – för viss vill väl vi vara med i täten här?
