Regeringens långsiktiga satsning på life science-Sverige

Sedan i februari står det klart att regeringen inrättar ett kontor för life science inom Regeringskansliet. Kontoret kommer att ha som uppgift att samordna politik, tydliggöra prioriteringar och höja tempot i det arbete som tidigare inletts för att skapa förutsättningar för en konkurrenskraftig life science-industri i Sverige. Vi tog ett samtal med Jenni Nordborg som ansvarar för att sätta upp och leda arbetet med det nyinrättade kontoret.

Initialt kommer kontoret att fokusera på tre frågor; nyttjande av hälsodata, precisionsmedicin och framtidens vård och omsorg. En målbild behöver tas fram för ett integrerat system för hälsodata och ett helhetsgrepp kring individanpassade terapier kan leda till en mer kostnadseffektiv och jämlik vård. När det kommer till framtidens vård handlar arbetet om att se till att forskning, innovation och utbildning tar en större och mer naturlig plats inom vården och omsorgen. Kontoret ska även verka för relevant kompetensförsörjning. För att behålla och utveckla en konkurrenskraftig life science-sektor behövs både bredd och spetskompetens inom en rad områden.

Jenni kommer att fortsätta i sin roll som avdelningschef för Hälsa på Vinnova, något hon ser som positivt utifrån de synergier som de dubbla rollerna skapar. Inom Regeringskansliet kan hon vara med och samordna politiken utifrån de möjligheter och utmaningar för svensk life science som hon ser i sitt arbete på Vinnova. Den kraftsamling inom life science som sker från regeringens håll ser Jenni som naturlig utifrån exportmöjligheterna och de ofta höga förädlingsvärdena i branschen, kombinerat med Sveriges digitala mognad och styrkor inom forskning, utbildning och produktion. Teknikutvecklingen är starkt drivande inom all forskning och utveckling vilket gör att life science i ökande grad får en naturlig koppling till områden som ICT, beräkningsteknik, materialteknik, miljöteknik och stadsutveckling. Det gör att fler och fler berörs av utvecklingen inom life science och drar nytta av gemensamma strategier inom området.

– Tack vare etableringen av ett kontor för life science skapas en kontinuerlig funktion med ett mer långsiktigt perspektiv än tidigare, berättar Jenni.

De som arbetar på kontoret är anställda vid Näringsdepartementet, Socialdepartementet och Utbildningsdepartementet. Kontoret samlar alltså tre departement kring ett gemensamt område vilket gör att de i ökad grad kommer att ta fram gemensamma underlag, informationsflödet kommer att gå snabbare och förankring kan ske mer effektivt. Anders Lönnberg, tidigare nationell samordnare för life science, kommer att vara fortsatt engagerad i arbetet genom sin roll som ordförande för den Samverkansgrupp som är rådgivande till life science-kontoret. Samverkansgruppen har i uppdrag att under två år stötta kontorets verksamhet vilket skapar kontinuitet i det redan pågående arbetet.

På frågan om varför ett kontor för just life science behövs svarar Jenni att det är ett område som präglas av långa utvecklingstider, stark reglering, komplexa betalningsmodeller och utmaningar med implementering. Därför behövs en långsiktig och gemensam strategi för att skapa förutsägbarhet och tydlighet kring förutsättningarna för forskning och för att utveckla, producera och implementera life science-relaterade varor och tjänster. Inrättandet är därför behovsdrivet utifrån life science-områdets speciella förutsättningar.

– Sverige ska vara ett attraktivt land för forskning och företagande inom life science och då behövs modern lagstiftning och nationella insatser för att skapa rätt förutsättningar för det, säger Jenni.

Som exempel nämner hon utredningen kring framtidens biobanker och samverkansavtalet för kvalitetsregister, som kan öka tillgängligheten och användandet. Andra satsningar är finansiering av utvecklingsprojekt och pilotanläggningar för bland annat biologiska läkemedel och precisionsmedicin.Som avslutning meddelar Jenni att hon gärna tar emot väl underbyggda underlag kring Sveriges styrkor och utmaningar utifrån olika områden och perspektiv.

Vid tangenterna: Johan Gómez de la Torre, Stockholm Science City