Beredskap – kunskap för ett motståndskraftigt samhälle

Den 11 mars samlade Stockholm Science City, tillsammans med Karolinska Institutet (KI), KTH och Stockholms universitet (SU), forskare och beslutsfattare i utställningslokalen The Cell i Forskaren, till seminariet Beredskap – kunskap för ett motståndskraftigt samhälle. På plats fanns sex forskare från de tre universiteten som kort presenterade sina olika perspektiv på beredskap och motståndskraft. Kvällen avslutades med korta reflektioner och frågor till forskarna från gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm och försvarsutskottets ordförande Peter Hultqvist.

Seminariet var det första i en serie samtal om hur forskning och innovation kan bidra till att stärka Sveriges motståndskraft i en tid av ökande säkerhetspolitiska och samhälleliga utmaningar.   

Informationspåverkan - Samhällets mjuka sårbarheter 

En viktig del av dagens säkerhetsutmaningar är att förstå hur information sprids och hur människor tolkar den. Under seminariets första panel diskuterade forskare hur psykologiska mekanismer, digitala miljöer och informationsflöden påverkar samhällets motståndskraft. 

Predrag Petrovic, docent och specialistöverläkare inom psykiatri vid Karolinska Institutet, forskar inom kognitiv neuropsykiatri. Han visade att psykosliknande drag finns på ett spektrum där alla människor befinner sig. Forskning visar att graden av dessa drag kan påverka hur mottagliga vi är för konspirationsteorier. Detta kan i sin tur kan påverka tilliten till institutioner och hur människor agerar i krissituationer. För att stärka samhällets motståndskraft behöver vi bli bättre på att förstå varför människor dras till konspirationsteorier och hur de kan bemötas på ett sätt som skapar dialog snarare än polarisering. 

Lisa Kaati, docent i data- och systemvetenskap vid Stockholms universitet, analyserar förekomsten av våldsbejakande extremistiska budskap i digitala miljöer samt utvecklar hot- och riskbedömningar genom analys av individers beteende på internet. Hon lyfte bland annat att vem som helst kan bygga upp ett våldskapital på nätet och gav exempel på en 13-årig pojke som, från sitt rum och bakom ett anonymt alias, övertygade personer i andra delar av världen att begå våldsbrott. Samtidigt lyfte hon hur internet skapar nya möjligheter, med bättre verktyg och metoder kan forskare och myndigheter identifiera individer som riskerar att begå brott innan det sker. 

Henrik Artman, professor i människa–datorinteraktion på KTH, forskar om lägesförståelse. Med det avses förmågan att förstå vad som händer, tolka information och förutse hur en situation kan utvecklas. Han lyfte lägesförståelsens betydelse för beredskap. Det handlar inte bara om att samla data, utan om att ge beslutsfattare rätt förutsättningar att tolka data genom träning, inte minst på verkliga fall, simuleringar och pedagogiska modeller. Bristande lägesförståelse riskerar att leda till felprioriteringar och ineffektiva insatser, medan en god lägesförståelse gör det möjligt för myndigheter och politiker att fatta snabbare, mer träffsäkra och samordnade beslut i kris. 

Kritisk infrastruktur – system, vatten och vård 

I seminariets andra del pratade forskarna om kritiska infrastrukturer och hur beroende de är av varandra. 

Johan von Schreeb är professor i katastrofmedicin vid Karolinska institutet och föreståndare för Karolinska Institutets Centrum för hälsokriser. Han lyfte betydelsen av kognitiv infrastruktur – samhällets förmåga att producera, pröva och använda tillförlitlig kunskap i kriser. Han menade att en stark kognitiv infrastruktur även är avgörande för att motverka myter och felaktiga beslut i kriser. Efter jordbävningen i Turkiet fanns till exempel en utbredd uppfattning om att fältsjukhus var avgörande. Men data visade att endast omkring 10 procent av patientbesöken var direkt kopplade till jordbävningen, medan 63 procent var helt orelaterade.   

Sebastiaan Meijer, professor inom hälso- och sjukvårdslogistik på KTH, lyfte sjukvården som ett tydligt exempel på ett system som bygger på många andra system. För att fungera är vården beroende av bland annat energi, vatten, digitala system, transporter och tillgång till material och läkemedel. Detta innebär att om en del av infrastrukturen påverkas kan konsekvenserna snabbt sprida sig vidare till andra delar av samhället.  

Georgia Destouni, professor i hydrologi vid Stockholms universitet och gästprofessor på KTH, visade hur central och sårbar vattenförsörjningen är. Genom modeller och simuleringar studerar hon vad som händer när vattnet påverkas, oavsett om det handlar om brist, överskott eller föroreningar. Trots att frågorna är kritiska för samhället, menar Georgia att ansvaret för vattenfrågorna är splittrat, vilket gör det svårt att veta vart man ska rikta kunskapen som forskningen tar fram.  

I diskussionen framkom att vi kan rusta våra samhällen hur mycket som helst, men i slutänden är det människans förmåga som avgör. Har vi den kognitiva beredskap som krävs för att fatta beslut och agera när läget är osäkert och informationen bristfällig? Samtidigt lyfte Sebastiaan och Georgia att beredskap inte bara handlar om att bygga och skapa nya resurser, utan också om att förstå hur befintliga system hänger ihop och hur störningar kan sprida sig mellan dem.

När en kris slår till är det inte enskilda system som avgör utfallet, utan hur väl aktörer kan arbeta tillsammans för att begränsa konsekvenserna.

Universitetens roll i beredskap 

Två centrala teman i panelerna var universitetens roll i krisberedskapen och hur beslutsfattare bättre kan nyttja universitetens kompetens. Universiteten besitter viktig kunskap för beslutsfattande, men flera forskare lyfte att de i dag involveras för sent eller för sällan i beslutsprocesser. De efterlyste därför en tätare och mer kontinuerlig dialog med beslutsfattare.  
 
Samtidigt betonade forskarna att även om universitetens resurser är underutnyttjade så är ansvaret delat. Forskare behöver bli bättre på att möta samhällets behov och göra sin forskning tillgänglig, medan politiker och myndigheter behöver bli bättre på att ta tillvara den kunskap som finns. 

Diskussionen landade i en tydlig slutsats: samverkan mellan universitet och beslutsfattare måste stärkas, inte minst för att säkerställa att forskning kan tillämpas snabbare när samhället ställs inför komplexa och snabbt föränderliga kriser. 

Reflektioner från politiken 

Efter panelerna reflekterade gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm och försvarsutskottets ordförande Peter Hultqvist, över forskarnas presentationer och samtal. De betonade bland annat betydelsen av fri forskning och bildning för Sveriges beredskap, där universiteten spelar en central roll. För att detta ska vara möjligt krävs både samordning och tillit. 

Kvällen avslutades med att Lotta och Peter ställde frågor till forskarna, bland annat kring hur politiker och forskare kan samarbeta, vilket uppskattades från båda sidor.  

Från forskning till politik – en bred publik 

Ett 80-tal gäster var på plats för att lyssna på forskarna och de två politikerna. Bland gästerna fanns representanter från Riksdagen, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen, SVT, universitet och en rad andra organisationer.

Seminariet var det första i serien Beredskap – kunskap för ett motståndskraftigt samhälle, ett samarbete mellan Stockholm Science City, Karolinska Institutet, KTH och Stockholms universitet. Under 2026–2027 fortsätter serien att belysa hur forskning och samverkan kan bidra till att stärka Sveriges beredskap inför framtida kriser. 

Kontakt till forskarna: 

• Predrag Petrovic, docent och specialistöverläkare inom psykiatri, KI
• Lisa Kaati, docent inom data- och systemvetenskap, SU
• Henrik Artman, professor i Människa-Datorinteraktion, KTH
• Johan von Schreeb, professor inom global katastrofmedicin, KI
• Sebastiaan Meijer, professor inom hälso- och sjukvårdslogistik, KTH
• Georgia Destouni, professor i hydrologi, SU, och gästprofessor, KTH

Relevanta centrumbildningar vid universiteten 

• Centrum för hälsokriser, KI
• Center för Totalförsvar, KTH 
• Centrum för cyberförsvar och informationssäkerhet, KTH 

Vill du få inbjudan till nästa seminarium om beredskap? Kontakta info@ssci.se