Kunskapens värde i en tid av starka åsikter

Har kunskap blivit mindre viktig?

Snarare tvärtom. Bakom varje diskussion om klimatet, samhällets motståndskraft eller Sveriges konkurrenskraft finns ett behov av mer kunskap. Frågan är kanske inte om kunskap har blivit mindre betydelsefull, utan om vi har slutat tala om dess betydelse.

Under Stockholm Science Citys seminarium i Almedalen samlades rektorerna för Karolinska Institutet, KTH och Stockholms universitet för att diskutera universitetens roll i samhället. Ett tänkvärt inspel kom från Annika Östman Wernerson, som konstaterade att vi lever i en tid där ”evidens blandas ihop med åsikter”. Anders Söderholm och Hans Adolfsson fyllde i med att universiteten har ett särskilt ansvar för att värna det öppna samtalet och den akademiska integriteten.

Det är ett uppdrag som kanske är viktigare än någonsin.

Förutsättningar för kunskap

Samtidigt påminde rektorerna om att akademiskt ledarskap inte enbart handlar om forskning och utbildning utan även om konkreta och världsliga frågor. Ett exempel är hur man skapar förutsättningar för kunskap när kostnaderna för lokaler riskerar att tränga undan både undervisning och forskning?

Idag betalar KI, KTH och Stockholms universitet flera tusen kronor mer per kvadratmeter än genomsnittet för svenska universitet eftersom de verkar i huvudstaden och betalar marknadshyror. Samtidigt är det just dessa universitet som lagt grunden för Hagastaden – ett internationellt konkurrenskraftigt innovationsdistrikt, på samma sätt som MIT varit avgörande för utvecklingen av Kendall Square i Boston.

Här uppstår ett dilemma. När universiteten lyckas skapa attraktiva miljöer stiger markvärden och hyror. De blir, paradoxalt nog, offer för sin egen framgång. Är det rimligt att de universitet som skapar förutsättningarna för tillväxt också ska bära den ökade kostnaden när deras omgivning blir mer attraktiv?

Om kostnaden för framgång blir mindre utrymme för forskning och utbildning riskerar vi att försvaga den kunskapsmotor som skapade framgången från början.

Vetenskapliga genombrott bygger på långsiktiga investeringar

En annan fråga som engagerade rektorerna var forskningsfinansieringen. De var överens om att det fortfarande saknas förståelse för att grundforskning tar tid. Vetenskapliga genombrott följer inte mandatperioder, utan bygger på långsiktiga investeringar i kunskap. Pandemin blev ett tydligt exempel – de mRNA-vacciner som kunde tas fram på rekordtid vilade på decennier av grundforskning. Därför efterlyste rektorerna en starkare och mer långsiktig finansiering av den fria forskningen. Riktade satsningar har en viktig funktion, men utan en bred kunskapsbas riskerar samhället att stå sämre rustat när nästa stora utmaning uppstår. Grundforskning är samhällets långsiktiga kunskapsberedskap. Den kan inte byggas upp när krisen väl är här – den måste finnas på plats långt i förväg.

Kanske är det just detta som är universitetens viktigaste uppgift: att stå stadigt när omvärlden präglas av kortsiktighet, polarisering och osäkerhet.