“Läkemedel är en investering i tillväxt, beredskap och samhällsstyrka”

Som Chief Medical Officer har Peter Hovstadius har ett strategiskt ansvar för den medicinska dimensionen i Lifs arbete. 

– Det handlar om att säkerställa att Lifs budskap och ställningstaganden vilar på medicinsk och vetenskaplig grund, och att vår röst i samhällsdebatten präglas av trovärdighet och precision. Min roll är också att bidra till dialogen mellan industrin, vården, myndigheterna och politiken – att bygga broar mellan de världar som ibland talar olika språk men delar samma mål: att patienter ska få tillgång till effektiva och säkra läkemedel i rätt tid, säger han. 

Peter Hovstadius är läkare, specialist i klinisk farmakologi och disputerad inom läkemedelsutveckling. Under mer än två decennier har han haft medicinska roller inom den forskande läkemedelsindustrin – bland annat på Roche, MSD och Novartis – och byggt upp ett brett nätverk i gränslandet mellan sjukvård, akademi och industri. Parallellt har han varit verksam som konsult och coach för forskningsdrivna bolag inom Karolinska Innovations inkubatorprogram.  

Vad är det bästa med det här jobbet? 

– Det bästa är att få arbeta i skärningspunkten mellan medicin, politik och samhällsutveckling – där man faktiskt kan påverka förutsättningarna för hur medicinska innovationer når patienter. Jag uppskattar bredden i uppdraget, att kombinera vetenskaplig analys med strategisk kommunikation, och att samarbeta med så många kunniga människor som vill samma sak: en modern, rättvis och hållbar läkemedelsförsörjning i Sverige. 

Av dina tidigare erfarenheter, vad har du mest nytta av i denna roll? 

– Min bakgrund i både klinik och läkemedelsindustri ger mig perspektiv på hela kedjan – från preklinisk forskning och klinisk prövning till implementering i vården. Jag har lärt mig att förstå hur olika aktörer tänker och prioriterar, vilket är en förutsättning för att skapa samverkan snarare än motsättningar. Erfarenheterna från internationella bolag har gett mig en känsla för hur Sverige kan positionera sig bättre i ett globalt sammanhang, och tiden som rådgivare åt biotech-startups har påmint mig om att innovation handlar lika mycket om mod och tempo som om vetenskap. 

Vad har Lif på gång närmaste tiden?

– Just nu befinner sig läkemedelsindustrin i ett globalt tryckläge. Tullar, geopolitisk oro och en allt mer aggressiv amerikansk prispolitik pressar företagen, samtidigt som konkurrensen om de internationella investeringarna hårdnar. Vi arbetar därför för att Sverige ska utveckla de styrkor vi har – och ytterligare befästa vår position som en ledande life science-nation. 

Vårt fokus är att stärka Sveriges konkurrenskraft så att vi kan attrahera investeringar i forskning, utveckling och avancerad produktion. Under det kommande året vill vi bidra till utvecklingen av ett läkemedelssystem där nya behandlingar kan nå svenska patienter så snabbt och säkert som möjligt. Vi bygger vidare på det starka system vi redan har – med hög kvalitet, transparens och ansvar – men arbetar för att göra det ännu mer förutsebart, innovationsdrivet och attraktivt för både företag och samhälle. 

Det handlar om att bidra till den nationella strategin för precisionshälsa, att utveckla modeller för snabbare tillgång till nya läkemedel och att tydliggöra det samhällsekonomiska värdet av medicinsk innovation. Samtidigt arbetar vi för bättre förutsättningar för kliniska prövningar, datadriven vård och långsiktiga partnerskap mellan industrin och den offentliga sektorn. Life science är inte bara en forskningsfråga – det är en framtidssektor som kan stärka både folkhälsa och ekonomi. 

Vilka anser du vara den svenska life science-branschens största styrkor och utmaningar? 

– Sverige har en stark vetenskaplig tradition och ett nära samarbete mellan akademi, vård och industri – en kultur där tillit och kunskap utgör själva motorn. Vi har en lång historia av banbrytande innovationer och en vård som i grunden håller hög kvalitet. Det är en unik kombination som gör Sverige attraktivt som forskningsland – och samtidigt grunden för en exportsektor med växande betydelse för svensk ekonomi. 

Den senaste analysen av The Swedish Drug Discovery and Development Pipeline 2026 visar dessutom att vi står oss mycket väl i europeisk jämförelse, med över 500 aktiva projekt och 152 företag i läkemedelsutveckling. Det gör att Sverige nu tillhör länderna med Europas största pipelines, i nivå med Tyskland och Frankrike, och långt före flera jämförbara länder när det gäller bredd och kvalitet i den kliniska forskningen. 

Samtidigt måste vi se svensk life science som ett sammanhängande ekosystem där varje del är beroende av de andra. När vi är starka på kliniska prövningar stärker vi inte bara forskningen, utan även vår förmåga att snabbt införa nya behandlingar. Kompetensen som byggs upp i prövningarna gör vården bättre rustad när läkemedlen når marknaden – och svenska patienter som deltar i studier får tidig tillgång till nya terapier. 

För att helheten ska fungera fullt ut måste vi också modernisera våra datainfrastrukturer. Sverige har byggt upp unika hälsodataregister som väcker internationell beundran, men systemen är fortfarande fragmenterade. Vi behöver göra dem interoperabla och fullt utnyttja den hälsodata vi har – för forskning, bättre behandlingar och systematisk uppföljning av nya läkemedel. 

Om ett år – vilka rubriker vill du att Lif ska ha skapat?

– Om ett år vore det fantastiskt om vi har sett rubriker som visar att Sverige har tagit tydliga steg mot ett mer jämlikt och stabilt läkemedelssystem – där processerna är så förutsägbara att patienter, vård och företag kan känna trygghet i hur nya behandlingar bedöms och införs. Att en nationell samordning för precisionshälsa har etablerats med gemensamma mål för hur data, forskning och vård kopplas ihop för patienternas bästa. 

Jag skulle också vilja se att vi har kommit längre i att visa hur läkemedel inte bara är en vårdkostnad utan en investering i tillväxt, beredskap och samhällsstyrka – och att den insikten har börjat prägla svensk politik och myndighetssamverkan. Jag vet att det är stora mål, men jag hoppas att vi om ett år kan se att flera delmål redan är på plats. För det viktiga är inte att allt är färdigt, utan att riktningen är tydlig och att Sverige rör sig beslutsamt mot ett system som kombinerar jämlik tillgång med förtroende för innovation och medicinsk utveckling. 

Vad önskar du att fler förstod om branschen – men som sällan ryms i debatten?

– Jag skulle vilja att fler såg läkemedelsbranschen som en del av lösningen på vårdens utmaningar, inte som en extern kostnadsdrivare. Varje nytt läkemedel representerar åratal av forskning, risk och kapital – men också möjligheten att förändra livet för tusentals patienter. Debatten fastnar ofta i prisfrågor men missar att de verkliga värdena ligger i ökad livskvalitet, minskad sjuklighet och ett friskare samhälle. Vi behöver ett språk som bättre fångar dessa långsiktiga effekter – där medicinsk innovation betraktas som en investering i hälsa, inte bara som en utgift i vårdbudgeten. 

Vilket är ditt favoritställe i Hagastaden?

– Jag brukar vara på Forskaren en dag i veckan för att arbeta och träffa samarbetspartners från KI och industrin. Huset har verkligen blivit en smältdegel för alla som arbetar med life science – och jag trivs mycket bra där. På Urban Deli i bottenplanet träffar man alltid både nya och gamla bekantskaper under lunchen.

till www.lif.se