Stockholm tar kliv mot framtidens precisionsmedicin

Hur utvecklar Karolinska Universitetssjukhuset sin verksamhet för att erbjuda allt fler patienter avancerad diagnostik och anpassade behandlingar? Vid vårt seminarium tillsammans med Precisionsmedicinskt centrum Karolinska den 10 mars fick vi lära oss om detta. Experter från Karolinska Universitetssjukhuset, Karolinska Institutet och Region Stockholm diskuterade hur precisionsmedicin nu etableras i praktiken. Bilden var tydlig: utvecklingen går snabbt, och Stockholm har goda möjligheter att ta en ledande position i Sverige och internationellt.

Filippa Kull, Mathias Axelsson, Anna Wedell, Anders Ahlsson, Kristina Sonnevi, Andreas Namslauer. Foto: Christina Jägare

Fyra perspektiv på precisionsmedicin

Anna Wedell, överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset, professor vid Karolinska Institutet samt föreståndare för Precisionsmedicinskt Centrum Karolinska, gav en bakgrund till hur man under flera år har utarbetat fungerande modeller för precisionsmedicin där arbete i multidisciplinära team och integrationen mellan forskning, storskalig genomik och klinisk verksamhet varit avgörande.

Mathias Axelsson, Funktionschef för medicinsk diagnostik vid Karolinska Universitetssjukhuset, berättade hur man förbereder sig för framtidens precisionsdiagnostik och just nu bygger en stödjande infrastruktur för genomik, proteomik, patologi, imaging och radiofarmaci.

Kristina Sonnevi, överläkare, ordförande för PM-Forum cancer och verksamhetschef vid Centrum för kliniska cancerstudier (CKC), Karolinska Universitetssjukhuset bjöd på en insyn i det kliniska arbetet och i hur nya arbetssätt införs för allt fler cancertyper på sjukhuset.

Slutligen gav Anders Ahlsson, Hälso- och sjukvårdsdirektör, Region Stockholm, oss en uppdatering av regionala och nationella satsningar och hur dessa kopplar till det som sker på Karolinska Universitetssjukhuset.

Sune Bergströms Aula i Karolinska Universitetssjukhuset, var nästan fullsatt. Foto: Jenny Hawkes

Highlights från panelsamtalet

Efter de inledande presentationerna fördjupades diskussionen i ett panelsamtal. Här sammanfattas några av budskapen från samtalet:

Regionens färdplan börjar ge resultat

Anders Ahlsson beskrev hur regionernas arbete med precisionsmedicin, life science och kliniska prövningar nu börjar ge tydligare genomslag. Han sa att han tidigare upplevt att “det pratades mycket”, men att han numera ser att den ökade diskussionen är ett tecken på att förändringen faktiskt sker. Särskilt universitetssjukvårdsregionerna, menade han, har nu en gemensam kraftsamling genom en ny nationell färdplan.

Samarbeten med näringslivet kräver nya modeller

Mathias Axelsson lyfte att Hagastadens många företag rymmer stor potential för samutveckling, särskilt inom digital infrastruktur och nya tekniska lösningar. Samtidigt beskrev han att dagens juridik och upphandlingsprocesser skapar hinder. För att ta vara på möjligheterna behövs nya typer av avtal och arbetssätt som gör det möjligt att utveckla lösningar tillsammans med både stora företag och små aktörer.

Stockholm stärks som plats för kliniska prövningar

Kristina Sonnevi menade att precisionsmedicin gör Stockholm mer attraktivt för kliniska prövningar. Hon lyfte att fler prövningar blir nischade mot specifika genetiska profiler, vilket gör det viktigt att patienter snabbt kan få tillgång till avancerad diagnostik utan att behandlingen försenas. När den kopplingen fungerar, sa hon, förbättras möjligheterna att rekrytera rätt patienter och att genomföra relevanta studier.

Moderatorer var Stockholm Science Citys Filippa Kull, Verksamhetsledare, och Andreas Namslauer, Processledare.

Text: Andreas Namslauer, Stockholm Science City, och Jenny Hawkes, Karolinska Institutet