Stockholm vässar arbetet med att attrahera och behålla internationell kompetens

– Stockholm lockar redan internationella talanger och företag som tar steget att rekrytera dessa talanger står inte ensamma utan kan få stöd på vägen, säger Eleonora Wand Vallada, projektledare för internationell talangattraktion på Stockholm Business Region (SBR).

Här berättar hon bland annat om hur SBR jobbar, om betydelsen av talangattraktion för Stockholms konkurrenskraft inom life science och om utmaningarna.

Kan du berätta om SBR:s uppdrag att stärka Stockholms förmåga att attrahera, välkomna och behålla internationella talanger?

– Vi marknadsför Stockholm som karriärdestination utomlands och deltar i mässor inom branscher där behovet är stort, som tech, life science och hållbarhet. På våra webbplatser finns information om att bo och arbeta i Stockholm, både för den som planerar en flytt och för familjer som redan har kommit hit, berättar hon. 

De ordnar meet-ups och skickar nyhetsbrev, och riktar sig särskilt till dem som redan finns här, t.ex. internationella studenter och medföljande partner. Tanken är att finnas med under hela resan, från det första intresset för Stockholm till att personen har rotat sig här. Arbetet börjar långt före flytten.

– Lika viktigt är arbetet med arbetsgivarna. Genom nätverk och kontakter i näringslivet och med andra aktörer vill vi sänka trösklarna för att anställa internationell kompetens. Vissa arbetsgivare har lång erfarenhet av att rekrytera internationellt, medan andra står inför det för första gången. För dem kan rätt stöd göra stor skillnad, säger Eleonora. 

Tillsammans med Region Stockholm driver de Samverkansforum för internationell kompetens, ett nätverk med universiteten för att fler internationella studenter och forskare ska stanna i Stockholm. Medföljande partner till nyinflyttade akademiker får hjälp in på arbetsmarknaden av Stockholms Akademiska Forum genom Stockholm Dual Career Network.

Vilken betydelse har internationell talang för Stockholms konkurrenskraft inom life science, och vilka är de största utmaningarna?

– Den är avgörande. Life science bygger på forskning och specialistkompetens, och ingen region kan försörja ett kluster av Hagastadens och Uppsalas storlek enbart med lokal rekrytering. Karolinska Institutet, Uppsala universitet, AstraZeneca och de många växande bolagen i regionen är beroende av att kunna rekrytera globalt. "The war for talent" har pågått länge, och Stockholm-Uppsala konkurrerar om samma specialister som Boston, Basel och Köpenhamn, säger hon.

– Den goda nyheten är att vi redan är konkurrenskraftiga: Stockholmsregionen rankas som Europas mest innovativa region i EU Regional Innovation Scoreboard 2026, och Stockholm har en mycket hög andel unicorns per capita. En annan svensk fördel är lärarundantaget, som ger forskare äganderätten till sina uppfinningar och gör det lättare att gå från forskning till att starta ett eget företag. Som karriärdestination hamnar Sverige på tionde plats bland STEM-talanger, enligt Svenska institutet, vilket inte är så dåligt för ett litet land. Före oss ligger bland annat engelskspråkiga länder som USA, Storbritannien, Kanada och Australien. Det är förståeligt, eftersom språket alltid är en tröskel vid en flytt, säger Eleonora.

– Det som gör Stockholm attraktivt är innovationsekosystemet, livskvaliteten och tryggheten. Högutbildade inom STEM lockas av möjligheten att kombinera ett kvalificerat yrkesliv med ett gott liv utanför jobbet, något de främst kopplar till den svenska arbetskulturen. Till bilden hör goda villkor för familjen och ett stabilt samhälle, säger hon.

– Men det finns utmaningar. Sverige har tusentals internationella doktorander, varav de flesta är inom naturvetenskap, teknik och medicin. Många vill stanna, men enligt SCB finns det bara knappt sex av tio kvar i Sverige tre år efter examen. Det största tappet sker i övergången från akademin till arbetsmarknaden. EURAXESS pekar på svaga kopplingar till näringslivet och på svårigheter att översätta forskningskompetens till industrins behov. Här har life science-branschen en egen nyckel: ju tidigare bolagen knyter kontakter med internationella forskare, desto större är chansen att kompetensen stannar kvar i regionen, säger Eleonora.

– I dessa Nobeltider finns det också en intressant koppling mellan talangattraktion och Nobelpriset. I USA är över en tredjedel av Nobelpristagarna i kemi, fysik och medicin födda i ett annat land, och i Schweiz är det fler än hälften. Sverige har sedan 1969 bara en sådan pristagare: Anne L'Huillier, som kom hit från Frankrike som forskare och fick Nobelpriset i fysik 2023. Samtidigt fick svenskfödda Svante Pääbo medicinpriset 2022 för forskning han bedrivit i Tyskland. Talangerna söker sig dit där förutsättningarna finns, säger hon.

– Stockholm har förutsättningarna. Nu gäller det att fler internationella talanger väljer oss och stannar, så att nästa genombrott sker här, säger Eleonora.

Finns det branscher där behovet är särskilt stort?

– Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät visar att omkring två av tre företag har svårt att rekrytera och att vart fjärde rekryteringsförsök misslyckas helt. Bakom det finns två strukturella drivkrafter: pensionsavgångarna, där fler lämnar arbetsmarknaden än som kommer in, och AI-introduktionen ihop med digitaliseringen och den gröna omställningen, Många lämnar arbetsmarknaden och de som är kvar har inte alltid den efterfrågade kompetensen, säger hon. 

Behovet förändras ständigt, men vissa branscher sticker ut just nu. Främst gäller det branscher som driver utvecklingen, som life science, tech och AI-drivna företag. Även vården fortsätter att behöva läkare och sjuksköterskor, och branscher som försvar och cybersäkerhet växer kraftigt.

Inom life science handlar det ofta om mycket specialiserade roller där det är svårt att hitta rätt kompetens enbart i Sverige, till exempel inom regulatoriska frågor, där kraven blir allt mer komplexa och globala. Allt fler efterfrågar också en kombinerad kompetens, alltså personer som förenar t.ex. medicinsk kompetens med AI och avancerad dataanalys.

– Universiteten driver innovation, vilket gör dem till attraktiva arbetsgivare för internationella talanger. De har också länge legat i framkant när det gäller att rekrytera i global konkurrens, utifrån meriter och kompetens oavsett nationell bakgrund. Det är just det förhållningssättet som är nyckeln till framgångsrik internationell talangattraktion, säger Eleonora.

Kan du berätta om Stockholm Business Alliance (SBA) och dess roll?

– Det är ett samarbete mellan 54 kommuner i Stockholmsregionen och angränsande län, som leds av SBR. Tillsammans marknadsför vi hela regionen internationellt. Talangattraktion är ett av fyra strategiska områden för SBA, och i Talangrådet möts de kommuner som vill engagera sig mer i talangfrågan. Vi träffas och delar kunskap, utbyter erfarenheter och bygger därigenom kommunernas kapacitet att ge rätt stöd till sitt lokala näringsliv kring frågan. Jag vill förmedla att internationell rekrytering är ett viktigt komplement till den lokala kompetensförsörjningen, förklarar Eleonora.

För arbetsgivare som vill rekrytera i Europa är Eleonoras bästa tips att kontakta en Eures-rådgivare. EU-nätverket Eures stöttar rekrytering inom EU/EES, där det råder fri rörlighet och inga arbetstillstånd behövs.

Det finns planer på en fysisk plats i Stockholm för internationella talanger och medföljande. Kan du berätta mer om det?

– SBR har haft uppdraget att se över frågan, och tillsammans med Region Stockholm har vi tagit fram ett förslag om en regional hubb i centrala Stockholm. Det är ännu inte politiskt beslutat, men behovet är väldokumenterat: Stockholm har stark internationell attraktionskraft, men stödet blir tunt när personen väl har landat här, säger hon. 

Tanken är en ”soft landing” för internationella talanger, studenter, forskare och medföljande partner. Det är ofta den sista gruppen som avgör om en familj stannar. Förslaget är en hubb som erbjuder karriärrådgivning, kontakt med arbetsgivare, stöd i myndighetsfrågor och en plats att bygga nätverk. Liknande funktioner finns redan i flera städer både i Sverige och i andra huvudstäder. 

– Vår analys visar tydligt att Stockholm behöver kunna erbjuda ett bättre mottagande för de internationella talanger som väljer att flytta hit, avslutar Eleonora.