On gene technology and the role of the scientific community

Inledning

Genteknik är ett utmärkt exempel på ett vetenskapsområde där framsteg skapar radikalt nya möjligheter för samhället och samtidigt utmanar invanda föreställningar om den värld vi lever i. En välgrundad policy bör bygga på vetenskaplig kunskap, men historien visar att vetenskapliga fakta ofta kan förbises när opinioner är starka. Detta har exempelvis lett till ett antal paradoxala lagar som reglerar användningen av genteknik i Europa; samma teknik som accepteras för utveckling och produktion av läkemedelsproducerande mikroorganismer är till stor del förbjuden när det gäller utveckling av nya grödor. Den europeiska lagstiftningen kring genetiskt modifierade grödor bygger på missuppfattningar och motstånd mot ny teknik, snarare än på aktuell vetenskaplig kunskap. Denna situation gör att Europa går miste om en mer hållbar jordbrukssektor och många affärsmöjligheter. Samtidigt tillåter tillsynsmyndigheter att genetiska tester för olika hälsorelaterade undersökningar säljs direkt till konsumenter – tester som ofta har begränsad förmåga att ge vetenskapligt tillförlitliga och kliniskt relevanta slutsatser.

När vetenskap och ny teknik får stort genomslag i samhället – vad kan då förväntas av det vetenskapliga samfundet när det gäller att sprida ny kunskap och samtidigt ta ansvar för hur tekniken används? Kan forskarsamhället bidra till att allmänheten förstår både fördelar och risker – och hjälpa till att forma välgrundade policys och nyansera förväntningarna på ny teknik?

Denna rapport baseras delvis på presentationer och diskussioner vid konferensen Where is Life Science Heading in the Future: Genes, Technology and Society, som arrangerades av Stockholm Science City och Axel och Margaret Ax:son Johnsons stiftelse på Engelsbergs bruk den 14–15 maj 2018. Konferensens syfte var att samla representanter från olika organisationer och intresseområden för att diskutera nuläge och framtid inom life science, med särskilt fokus på genteknik.

Rapportens syfte är att betona vikten av – och utmaningarna med – samhällsdialog och vetenskaplig kommunikation. Förhoppningen är att den kan inspirera till vidare diskussioner och nya tankegångar kring forskarsamhällets roll.

Rapporten innehåller en kort introduktion till genteknik och lyfter därefter fram två områden i detalj: genteknik inom växtförädling och genteknik inom medicin.