Detta life science-kluster samlar globala, små och medelstora företag, investerare samt innovativa startups. Sedan 2018 har regeringen utsett en samordningsfunktion för life science, följt av en nationell life science-strategi som lanserades 2019. Allt med syfte att ytterligare stärka Sverige som en ledande life science-nation.
Att branschen är viktigt för Sverige tydliggörs av de nyligen publicerade halvårssiffrorna från Statistiska Centralbyrån där svensk läkemedelsexport stod för 7.1% av Sveriges samlade export som därmed är högre än de traditionellt starka exportbranscherna som personbilar, järn och stål och även pappersprodukter. Storstadsregionen Stockholm-Uppsala är en generellt välutvecklad, innovativ och en växande region för näringslivet där Stockholm rankades på plats 1 av EU kommissionens ”Regional Innovation Scoreboard”, 2022. Även här är life science en viktig bransch.
Life science-klustret i Stockholmsregionen omfattar det geografiska området Uppsala, Stockholm, Södertälje och Strängnäs och samlar globala, små och medelstora företag, investerare samt innovativa startups. Här finns 50% av alla anställda inom life science i Sverige, cirka 1 000 life science företag där alla sektorer i branschen finns representerade: pharma, medtech, biotech, serviceföretag och det framväxande healthtech-segmentet. Huvuddelen av företagen (cirks 60%) har färre än 10 anställda vilket även påverkar vilka behov de har för både kontor och labb. Sett över en 10-årsperiod (2009–2019) har antalet bolag i regionen ökat med 48%. Förutom den växande life science-industrin i Stockholmsregionen finns även fem universitet, samtliga med betydande life science-aktiviteter, tre universitetssjukhus och även viktiga myndigheter som Läkemedelsverket och Folkhälsomyndigheten.
Närhet, närhet, närhet.
Sammantaget finns det med andra ord ett välutvecklat ekosystem inom life science i Stockholm-Uppsalaregionen. Ur ett fastighetsperspektiv finns det därmed en marknad inom life science-området, där det dessutom historiskt skett en stark tillväxt av antalet företag. Ett exempel, där fokus är både fastighets- och stadsutveckling samt life science, är Hagastaden. Grunden för Hagastaden är den vision som undertecknades 2007 av flera nyckelaktörer med syfte att utveckla ett gammalt stationsområde, Norra Station, till en ny levande stadsdel och samtidigt ett världsledande life science-kluster. När Norra Stations-området påbörjade sin omvandling var intresset från life science-företag att etablera sig relativt svalt. Idag har utvecklingen kommit halvvägs och intresset från life science-företag att etablera sig just här är större än någonsin. Globala företag som Astra Zeneca, Pfizer, MSD och Bayer har valt att etablera sig här, tillsammans med små innovativa start ups som i många fall har sitt ursprung i forskning från universiteten. Idag samsas 170 företag och andra life science-aktörer i Hagastaden på en yta tre gånger större än Gamla Stan.
Vad driver ett life science-företag att flytta till just Hagastaden? Det finns fler orsaker men en given anledning är: närhet, närhet, närhet. I Hagastaden finns Karolinska Institutet, Karolinska universitetssjukhuset, St Eriks ögonsjukhus och inom gångavstånd både KTH och Stockholms universitet. Närheten till forskning, andra företag och hälso- och sjukvården är viktiga i valet av var ett företag ska bedriva sin verksamhet för att bäst få tillgång till rätt kompentens och nå sin affärsnytta. Dessutom finns ett stort serviceutbud, närhet till Stockholm city och bra kommunikationer vilket är en förutsättning för att vara en attraktiv arbetsgivare vid rekrytering av nya medarbetare. Närheten till andra branscher och kompetenser är också viktigt så som informations- och kommunikationskluster i Kista, gamingklustret på söder och finansklustret i centrala Stockholm. Idag är den traditionella life science-branschen nära sammanflätat med tech-branschen då många av de lösningar som utvecklas är relevanta inom utvecklingen av nya lösningar inom life science.
Life science är idag lite av en kontaktsport i det avseendet att det behöves samverkan mellan universitet, industri och hälso- och sjukvård. Universiteten står för grundforskning där förståelse för vår hälsa och sjukdomar byggs, industrin utvecklar produkter för att bibehålla hälsa, diagnostisera och bota sjukdomar och vården ställer diagnoser och botar. Därutöver är samverkan mellan företagen, de stora globala men även de små innovativa viktig. För 10–20 år sedan arbetade de stora globala läkemedelsbolagen isolerat med fokus på att all kompetens fanns inom företaget, man samarbetade sällan med andra företag. Sedan skedde något, man insåg att den bästa kompetensen inte alltid finns ”in house” utan hos andra aktörer/organisationer. Fokus flyttades till omvärlden och man bjöd aktivt in till samarbeten. Idag har det så kallade ekosystemtänket infunnit sig vilket innebär att man ser sin egen organisation som en del av ett större sammanhang – ett ekosystem. I ett fungerande ekosystem finns en blandning av olika aktörer så som företag, både stora globala och små nystartade, universitet och hälsosjukvård men även finansiärer, myndigheter och olika stödfunktioner. De olika aktörerna i ekosystemet bidrar alla på olika sätt. Det måste finnas platser där dessa aktörer mötes i både organiserade former och spontana, därför är det viktigt att det finns mötesrum och konferensanläggningar men även caféer och restauranger. En annan viktig komponent är närhet, det måste vara lätt att träffas. I ekosystemet spelar fastighetsaktörer en viktig roll i att tillhandahålla lokaler anpassade för de olika aktörerna men även att skapa utrymme för mötesplatser.
Ett ekosystem växer fram
I Hagastaden växer nu ett life science-ekosystem fram runt Karolinska institutet och Karolinska universitetssjukhuset där det erbjuds både kontor och labblokaler, för det stora företaget och även för de små växande företagen som behöver mer flexibilitet. I samband med att Karolinska Institutet flyttade sin forskning till den nya fastigheten Biomedicum 2018, blev lokaler lediga på Campus Solna som öppnades för etablering av life science företag. För att möta behoven från de små bolag startades Akademiska Hus även konceptet A Working Lab, AWL, som erbjuder flexibla lab och kontorsutrymmen till de många start up-bolagen. I Hagastaden har sedan 2010 fastighets- och bostadsutvecklare samordnat sig i en gemensam förening med syfte att förverkliga visionen om ett världsledande life science kluster i en levande stadsdel. Förståelsen för life science företagens speciella behov har ökat hos fastighetsägare och ett intresse för konceptet ”life science-fastigheter” har ökat både nationellt och internationellt. Vad som avses med life science-fastigheter kan skilja sig beroende på vem man frågar. En viktig komponent är onekligen närhet till starka kunskapsmiljöer som universitet och sjukhus och en annan är mötesplatser. Fastigheter som möjliggör laborativ verksamhet är en viktig del i erbjudandet, men det kan också vara rena kontorserbjudanden för både stora och små företag. Även coworkingkonceptet har nått life science-branchen och i Hagastaden finns bland annat AWL, som nämndes ovan, även The Park och Convendum. Ytterligare en trend under senare år är intresset från rena investeringsaktörer, det vill säga de som vill investera i life science-fastigheter, där Stockholmregionen nämns som en viktig kunskapsnod i Europa inom segmentet. Det är en trend som kommer från USA där stort intresse finns i investeringar i life science-fastigheter.
I Stockholmsregionen finns även Campus Flemingsberg som ligger söder om staden i anslutning till Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge och som håller på att utvecklas både vad gäller bostäder och kommersiella fastigheter anpassade bland annat inom life science. Även i Uppsala görs stora investeringar i life science-fastigheter. Sammantaget är life science-fastigheter ett växande segment i regionen där life science är en viktig del av svenskt näringsliv.
Stockholm Science City Foundation
Stockholm Science City Foundation, SSCi, är en stiftelse som bildades 1990 för att stärka samverkan mellan universitet och även miljöerna runt universiteten så att de blir attraktiva för etablering av aktörer som är relevanta för universiteten så som företag med forsknings- och utvecklingsaktivitet, forskningsinstitut eller myndigheter. SSCi ska också främja samverkan mellan olika vetenskaper och samverkan mellan universiteten och industrin och hälso- och sjukvården. SSCi finansieras av de tre universiteten i Stockholm, Karolinska Institutet, KTH och Stockholms universitet samt av Region Stockholm och Stockholm Stad. Idag fokuserar SSCi sitt arbete på Hagastaden och det framväxande life science-ekosystemet och agerar som en stödorganisation som identifierar behov och ser till att de blir adresserade av rätt aktörer.
Genom omvärldsbevakning sätter SSCi Stockholm i relation till övriga världen, faciliterar samverkan både lokalt men även nationellt och globalt. Genom t ex seminarier, workshops och panelsamtal arbetar SSCi med kunskapsöverföring mellan olika aktörer samt att sprida det som händer i Stockholm i sociala medier och nyhetsbrev. SSCi tar även fram rapporter som på olika sätt lyfter Stockholm. SSCi arbetar nära de fastighetsaktörer som är involverade i Hagastaden och sitter med i som adjungerad i den förening som sats upp mellan fastighetsaktörerna i Hagastaden.
Av: Ylva Williams, VD på stiftelsen Stockholm Science City.