Sedan den 1 september 2023 är Jeanette Edblad chef för life science-kontoret i Regeringskansliet. Här berättar hon bl.a. hur kontoret kan bidra till att stärka svensk life science, vad hon ser som styrkor och utmaningar för branschen, liksom vad som är roligast på jobbet.
På vilket sätt kan det nationella life science-kontoret bidra till att stärka svensk life science?
– Vår roll är att vara Regeringskansliets naturliga kontaktpunkt och ingång för life science-relaterade frågor för externa parter. Internt har vi också en viktig roll: att öka samverkan runt life science mellan Klimat- och näringslivsdepartementet, Socialdepartementet och Utbildningsdepartementet. Samverkan och dialog är särskilt viktigt inom området life science.
Vad är närmast på agendan för life science-kontoret?
– Vi ska uppdatera den nationella strategin för life science. Strategin, som baseras på inspel från sektorns aktörer, har åtta prioriterade områdena i strategin och 30 tillhörande målsättningar. Vår arbetshypotes är att de åtta prioriterade områdena* fortfarande är relevanta och vår inriktning är att vi ska uppdatera målsättningarna, men att själva strategin är ett långsiktigt ramverk.
Nu ska vi som ett led i detta ha en hearing med representanter från sektorn där ministrar och statssekreterare tillsammans med oss på kontoret får lyssna in vad som är allra mest prioriterat nu och på längre sikt för svensk life science. Tillsammans med många andra möten och alla inspel som kommit in med anledning av nästa års forsknings- och innovationsproposition har vi ganska mycket underlag men nu vidtar följaktligen ett analysarbete innan vi kan släppa en uppdaterad version 2024.
Vad är roligast på nya jobbet?
– Det är att få förmånen att jobba med en av de viktigaste frågorna vi har. Life science är en prioriterad fråga för regeringen och den har betydelse för alla och envar i och med att den spänner över två viktiga frågor: hälsa och svenskt näringslivs konkurrenskraft.
Vilka anser du vara den svenska life science-branschens största styrkor?
– En viktig styrka som svensk life science vilar på är att Sverige under relativt lång tid varit en kunskapsnation som tack vare ett samverkande och högpresterande näringsliv, god forskning och innovation, har legat väldigt högt rankat som innovationsland. Vi har också investerat och strävat efter att vården ska vara jämlik, jämställd, tillgänglig och erbjudas utifrån behov, på lika villkor. Det här och en rad andra faktorer som t.ex. politisk stabilitet, präglar värt land och bidrar till vårt välstånd. Detta, tillsammans med att vi skyndar på den gröna omställningen och investerar i elektrifiering, tror jag är exempel på våra största styrkor.
Vilka anser du vara den svenska life science-branschens största utmaningar?
– Generellt kan man väl säga att våra goda förutsättningar som jag nyss nämnde ständigt måste värnas och utvecklas men jag överlåter till politikerna att berätta hur de vill göra det. En stor utmaning som de flesta nämner är att den internationella konkurrensen är stenhård, vilket skapar tuffa förutsättningar att, trots våra styrkor, få investeringar att landa i Sverige och att få rätt kompetens hit. När det gäller vad som är de mer specifika utmaningarna för life science så tänker jag att vi vet mer vad sektorn och life science-branschen tycker efter den hearing som Ebba Busch, Jakob Forssmed och Mats Persson bjudit in till den 19 december.
(Reds anm: När vi talas vid om detta har denna inte ägt rum. )
Du var tidigare chef för enheten för entreprenörskap och innovation på Klimat- och näringslivsdepartementet, vilka är de främsta erfarenheter du tar med dig därifrån?
– Det är att det är otroligt kul att vara chef, framför allt att få bidra till att medarbetare utvecklas i sina roller. Det är en ynnest. Från sakområdet innovation och entreprenörskap som jag var ansvarig för tar jag med mig vikten av att skaffa sig systemperspektiv på olika frågor. Det är lite mer ansträngande och inte lätt men det är nödvändigt att lyfta blicken för att veta var det behöver lagas, eller om det behöver lagas. En annan erfarenhet är vikten av internationellt samarbete inom forskning och innovation för en attraktiv ”small, smart, nation” som Sverige är. Och även vikten av och belöningen det kan ge att jobba tvärsektoriellt eller tvärs över discipliner för att kunna skapa banbrytande innovationer.
Sverige har ett MoU med UK kring life science sedan maj 2022. Ni var där i slutet av november, berätta?
– Vi är väldigt glada över att ha ett MoU (Memorandum of Understanding) med UK kring life science. Syftet är att främja samarbete mellan UK och Sverige på lokal, regional och national nivå kring hälso- och sjukvård och forsknings- och innovationssystem för att stödja utvecklingen av dynamiska, effektiva och attraktiva ekosystem inom life science. I samband med kronprinsessparets resa till London den sista veckan i november, hölls en lunch på ambassadörens residens där detta samarbete kring life science uppmärksammades. Det var roligt för oss i life science-kontoret, och för alla som mycket konkret bidrar till genomförandet. Vi är tacksamma över att det är många aktörer i sektorn som engagerat sig, både lärosäten, näringsliv, myndigheter och t.ex. Business Sweden m.fl. för att erfarenheter och kunskap ska delas och samarbete ska ske på en rad områden.
Har du något favoritställe i Hagastaden?
– Det är svårt att lyfta fram något särskilt ställe eftersom det är helheten i detta stadsutvecklingsprojekt som är så häftig, och då har vi ändå inte sett slutresultatet. Det är fantastiskt för Solna och Stockholm och Sverige AB att detta life science-kluster skapas, där verkligen hela sektorn finns representerad på ett avgränsat geografiskt område.
*De åtta prioriterade områden i regeringens nationella strategi för life science:
- Strukturer för samverkan
- Nyttiggörande av hälso- och vårddata för forskning och innovation
- Ansvarsfull, säker och etisk policyutveckling
- Integrering av forskning och innovation i vården
- Välfärdsteknik för ökad självständighet, delaktighet och hälsa
- Forskning och infrastruktur
- Kompetensförsörjning, talangattraktion och livslångt lärande
- Internationell attraktivitet och konkurrenskraft
Läs mer om den nationella strategin för life science på regeringens webb >>