100 dagar på jobbet – Pontus Holm, programkoordinator för life science

Programkontoret för life science och smart specialisering genomför strategier och handlingsplaner framtagna av Region Stockholm. Det handlar om att i olika frågor interagera med vård, akademi och företag. Pontus’ fokus är att se över såväl möjligheter som utmaningar och se var Regionen kan spela en roll.

Vad är det bästa med att leda Region Stockholms programkontor för life science?

– Att det är en central del av rollen att vara ute och träffa aktörer från hela sektorn. Det är något jag tycker är väldigt roligt.

Vilka anser du vara den svenska life science-branschens största styrkor resp utmaningar? 

– Vår förmåga att samarbeta inom hela sektorn är både en utmaning och en styrka. Jag tycker att vi är bra nog för att förstå hur mycket bättre vi skulle kunna vara! Vår starka forskning och världsledande innovation ger oss grundförutsättningarna.

– En utmaning är att vårt arbetssätt ofta behöver gå ut på att med relativt små medel smörja systemet och få aktörer att själva göra saker. Det kan vara frustrerande att satsningar som andra länder gör ofta är så mycket större, medan vi är världsmästare på att koka soppa på en spik! Att konkurrera med länder med mer resurser är en utmaning.

Du går från att arbeta med life science-frågor i ett nationellt perspektiv till ett regionalt. Vilka ser du som Stockholm största styrkor?

– Den sammanlagda kritiska massan av de olika delarna i sektorn. Vi har världsledande sjukhus och universitet, innovativa miljöer, startups och företag. Hagastaden har fått till en positiv spiral med många bitar på plats som andra ställen skulle vilja ha. Allt det här kan vi bygga vidare på – och det var därför jag ville ha det här jobbet.

Av dina tidigare erfarenheter, vad har du mest nytta av? 

Självklart kontaktnätet, men också att ha varit på olika ställen i systemet och därför förstå hur beslutsvägar går och hur uppdrag kommer, hela vägen upp till EU-nivå. Det nya för mig är regionsnivån och hur den samspelar med nationella myndigheter och infrastrukturer och den politiska styrningen på kommunal och nationell nivå.

Vad innebär smart specialisering?

– Från början var det ett EU-begrepp för att få regioner att definiera sina styrkeområden och utveckla sin potential för att bli konkurrenskraftiga. Det var inte minst ett sätt för svagare regioner att hitta något att kraftsamla kring. Region Stockholm har beslutat om fyra relevanta sådana, och på programkontoret jobbar vi för att flytta fram positionerna inom dem.

Stockholmsregionens forsknings- och innovationsstrategi för smart specialisering prioriterar fyra områden.

  • Life Science, vård och hälsa
  • IKT, informations- och kommunikationsteknik och digitalisering
  • Industriell omställning genom hållbar produktion
  • Klimat- och miljösatsningar för hållbar stadsutveckling

Hur kommer programkontoret att arbeta med smart specialisering?

– Vi har tagit fram ett antal strategier och utifrån dem även mer specificerade handlingsplaner som är politiskt beslutade. Ofta ligger sedan huvudansvaret för genomförandet hos någon annan del av organisationen och det är programkontorets roll att driva på, följa upp att vi rör oss mot målen och även förstås bidra själva till det arbetet. Till exempel som koordinerande kraft med kontakt med väldigt många av regionens aktörer.  Det är vår uppgift att arbeta för att strategier och handlingsplaner gör skillnad och inte bara blir pappersprodukter. Några lyckade exempel är Centrum för Hälsodata samt Precisionsmedicinskt Centrum Karolinska. Min förhoppning är att det blir lika bra för kliniska prövningar.

Vilket är ditt favoritställe i Hagastaden? 

– Jag gillar gamla röda stugan utanför Aula Medica.