Program 4D arbetar för att skapa generaliserbara lösningar för några av de vanligaste folksjukdomarna: artriter, bröstcancer, diabetes typ 2 och hjärtsvikt. 4D är ett samverkansprogram mellan Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting och syftar till skapa bättre förutsättningar för vård och forskning som gör det möjligt att omsätta ny kunskap till individanpassad prevention, tidig diagnostik och behandling. Vi har pratat med Ebba Carbonnier, Karolinska Institutet, och Christina Holmström, Stockholms läns landsting, om programmet och hur resultaten förändrar vård och forskning.
Vad är 4D och varför startade programmet?
Program 4D (D som i diagnos) är ett flerårigt samverkansprogram mellan Stockholms läns landsting (SLL) och Karolinska Institutet (KI). Programmet ligger i linje med de behov som finns och krav som ställs på framtidens hälso- och sjukvård och startades mot bakgrund av att vården och forskningen står inför en rad utmaningar. Sveriges invånare blir allt fler och dessutom allt äldre. Samtidigt som människor generellt har bättre hälsa och lever längre sker en ökning av antalet patienter med folksjukdomar. Patienter är idag mer kunniga och välinformerade än tidigare, vilket gör att fler tar större ansvar för den egna hälsan och vill vara delaktiga. Sammantaget ställer allt detta krav på åtgärder och utveckling av såväl prevention som vård och klinisk forskning. Startskottet för programmet var när åtgärder diskuterades mellan olika samhällsaktörer i syfte att bibehålla och stärka regionens attraktivitet inom Life Science i samband med när AstraZeneca lade ner sin forskning och utveckling i Södertälje.
Syftet med Program 4D är att skapa bättre förutsättningar för vård och forskning som gör det möjligt att omsätta ny kunskap till individanpassad prevention, tidig diagnostik och behandling. Målet är att skapa generaliserbara lösningar – beslutsstöd för patienten, vården och forskningen – som passar flertalet diagnoser och områden. De fyra diagnoser som ingår i programmet är några av de vanligaste folksjukdomarna: artriter, bröstcancer, diabetes typ 2 och hjärtsvikt. Utöver diagnoserna finns ett eget projekt för informationssystem som kallas 4D Informatik. Informatikprojektet gör det möjligt att länka samman information från journaler, e-hälsokonton, kvalitetsregister och biobanker. Det skapar också förutsättningar för utveckling av generaliserbara lösningarna som går att applicera på flertalet diagnoser och områden.
Program 4D målbild för patienten, vården och forskningens kunskapsbyggande.
Vad har ni uppnått hittills?
Under 2016 har arbetet inom Program 4D resulterat i tolv generaliserbara lösningar. En av lösningarna är en digital individuell vårdplan (3) där patienten, vården och forskningen bland annat kan kommunicera kring vårdplan, studier, dela data och följa upp resultat gemensamt. Ett annat exempel är patientens egen provhantering PEP (4) där invånaren själv kan beställa provtagning på laboratorium och därefter få provsvaren i mobilen. Lösningen förflyttar delar av provhanteringen från sjukvården till invånaren. Ett tredje exempel är arbetet med att standardisera patientens väg och data genom vården och forskningen (6) vilket alla fyra diagnoser har utvecklat nya former för.
Tolv generaliserbara lösningar för patientens, vårdens och forskningens kunskapsbyggande.
En effekt av projektgruppernas arbete är att slutenvården för patienter med känd hjärtsvikt har minskat med sex procent sedan 2012. Ytterligare ett exempel på effekt är att tid till diagnos har förkortats och är nu under 20 veckor för nästan 70 procent av artritpatienterna, vilket är en avsevärd förbättring sedan 4D-arbetet inleddes. Under 2017 kommer Program 4D att fortsätta med implementation och breddning av lösningarna som även efterfrågas av andra landsting.
Vad har den största utmaningen varit hittills?
Eftersom lösningarna tillgodoser tre parter, patienten, vården och forskningen, är det en utmaning i det här läget att skapa lämpliga förvaltnings- och vidareutvecklingsformer för de tolv lösningarna. Flera av lösningarna går vidare till förvaltning inom ramen för 1177 Invånartjänster eftersom de utgår från invånaren/patienten och vi arbetar vidare på att hitta lämpliga former för förvaltning och vidareutveckling för våra KI-SLL gemensamma lösningar.
På vilket sätt kommer resultaten att förändra vården och forskningen?
Resultaten har redan förändrat delar av vården och forskningen eftersom våra team har bestått av patienter, vårdpersonal och forskare som har skapat lösningar tillsammans utifrån en gemensam målbild där alla tre parter har nytta av lösningarna.
