Albano - unik miljö för forskning och utbildning

Inte långt från city och i närheten av både Stockholms universitet (SU) och KTH ligger det nya universitetsområdet Albano. Området erbjuder en attraktiv miljö för forskning och utbildning. Det binder ihop främst SU och KTH, men även universiteten med staden. Detta nav kommer att stärka Stockholm som kunskapsstad.

– Albano är en plats för forskning och högre utbildning med goda förutsättningar för möten och samarbeten över ämnes- och institutionsgränser, säger Astrid Söderbergh Widding, rektor vid Stockholms universitet.

Foto av Albano hus 3
Hus 3 med miljöklassificering Guld.

Men lokalerna kan även hyras för konferenser och andra möten. Mats Lindberg på SU:s Konferensservice visar runt i lokalerna. Här finns fräscha och väl utrustade mötesrum, lounger, seminarierum av olika storlekar samt pentryn.

– Trots motorvägen en bit bort är husen väldigt tysta, tack vare akustiken, säger han.

Han berättar att de första verksamheterna flyttade in under 2021. Hela området med plats för 15 000 studenter och forskare beräknas vara färdigställt 2023. Det blir då 70 000 kvadratmeter universitetslokaler och fler än 1 000 student- och forskarbostäder. Närheten till naturen gör området extra attraktivt; Lilljansskogen finns helt nära liksom möjlighet till paddling och bad i Brunnsviken.

Foto av trapphus
God akustik överallt.

Självförsörjande grönt campus

Ett grönt, hållbart campus är något som Albano står för. Hållbarhet och anpassningar för att värna om miljön har varit ledande för hela projektet. Både Stockholm Resilience Center och KTH Arkitektur har varit engagerade i projektet och att området ligger i Nationalstadsparken har inneburit höga krav. Tomas Persson som har projektlett bygget för Akademiska hus berättar om miljötänket:

– Alla tak är gröna med både lägre och högre grönska. Här finns också platser där vildbin kan bosätta sig, eller ”bibatterier” som de kallas. De gröna taken kombineras med solceller. Vi har hämtat träd från Södermalm och från närbelägna Bergianska trädgården. Inom kort flyttas träd hit från rekreationsområdet Stora Skuggan några kilometer bort.

Foto av café
Här finns både café och restaurang.

Såväl universitetsbyggnaderna som student- och forskarbostäderna certifieras enligt Miljöbyggnad Silver. Detta beaktar energi-, inomhusmiljö- och materialfrågor. Under byggnaderna och parken finns över 100 stycken 350 meter djupa borrhål, som genererar värme, kyla och varmvatten till universitetslokalerna. Målet är att vara helt självförsörjande utan extern tillförsel av värme eller kyla. Återvinning av värme från avloppsvatten är också del av miljötänket. En del av den gatsten som hittats vid rivningen har återanvänts.

– Det är inte dyrare att bygga miljösmart men kräver mer tanke bakom, med att kolla alla produkter. Albano är certifierad som en hållbar stadsdel, säger Tomas Persson.

Konst som visar förändringar

Utomhus finns konstprojektet Future Island. Det är en ö, där halva området ska värmas upp för att vara fem grader varmare året om. Tanken är såklart att visa hur klimatförändringarna påverkar. OOZE, en internationell byrå som verkar mellan områdena konst, arkitektur och urbanism, har tagit fram Future Island.

Foto av konstverket Future Island
Konstverket Future Island kommer att visa klimatförändringarna. 

Tre ledord har hela tiden styrt byggandet:

  • Levande: studenter ska kunna vara där dygnet runt, med tillgång till butiker, caféer, restauranger och utegym.
  • Lärande: detta ska kunna ske såväl inomhus som utomhus.
  • Läkande: innan byggnationen startade såg området ut som ett sår, men nu har det ”läkt” till ett väldigt fint område.

Konferens om hållbarhet

Den 1 juni hölls ett av de första eventen på Albano, när konferensen Sustainable planet, sustainable health – how science-based solutions can drive transformative change ägde rum. Ambassadörer, riksdagsledamöter, forskare och hållbarhetsstrateger var några av deltagarna från närmare 30 länder.

– Konferensens syfte var att lyfta forskningens och den högre utbildningens centrala betydelse för en hållbar utveckling men också hur viktigt det är med en starkare interaktion med samhällets olika aktörer. Det blev ett lösningsfokuserat samtal mellan politik, näringsliv och akademi. Konferensen hade ett särskilt fokus på framtidens ledarskap och samtalen visade på behovet av ökad samverkan, även inom akademin, för att bättre förbereda dagens och morgondagens unga för allt mer systemövergripande utmaningar, men även möjligheter till lösningar, sade Johan Kuylenstierna, ordförande i Klimatpolitiska rådet, och en av initiativtagarna.

Henrik Smedjegården från SU var projektledare för konferensen.

– KI, KTH, SU och Stockholm Environment Institute (SEI) arrangerade konferensen. Den invigdes med en session av Dramaten, The Earth Commons – Georgetown University’s Institute for Environment and Sustainability, Svenska ambassaden i Washington DC samt The Laboratory for Global Performance and Politics. Kungliga Musikhögskolan spelade under dagen.

Han berättar att hållbarhetstänket märktes tydligt även när det gäller maten; med konceptet One planet plate tar man hänsyn till klimat och biologisk mångfald. Varje måltid fick ha max 0,5 kg koldioxidutsläpp.

Läs mer om konferensen i texten "FN:s miljöchef: Vi har inte tid att slösa med!" >

Mer information

Om du vill boka lokal eller få mer information, hör av dig till hyresförfrågan skickas till Servicecenter på servicecenter@su.se.

Foto av stor hörsal
Här finns både stora...
Foto av liten hörsal
... och små hörsalar.

Text och bild: Christina Jägare christina.jagare@ssci.se

Swedish