”Cellerna får glasögon för att lättare se tumören”

Professor. Överläkare. Forskare. Verksamhetschef CAST. Projektledare. Stephan Mielkes engagemang och energi har ingen gräns! Han är verksam vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset.

– Jag jobbar dagligen med ett ben i kliniken och ett i forskningen. Dessutom har jag flera ledarskaps- och administrativa arbetsuppgifter.

Foto av Stephan Mielke

I grunden är Stephan Mielke läkare, invärtesmedicinare och hematolog med cell- och genterapi som huvudkompetens. Han leder den medicinska enheten Cellterapi och Allogen Stamcellstransplantation (CAST) vid Karolinska Universitetssjukhuset (K). På Karolinska Institutet (KI) är han professor inom hematologi och cellterapi. Som FoU-chef för Tema Cancer på K ansvarar han för att samordna forskningsfrågor. Han är medlem i Board of Directors för Karolinska Comprehensive Cancer Center.

Försvarare upptäcker cancer

Vid CAST behandlas barn och vuxna som lider av leukemi eller andra maligna sjukdomar med allogen stamcellstransplantation och avancerad cellterapi, t.ex. CAR-T (Chimeric Antigen Receptor T-cells).

– Jag jobbar med något extremt spännande: att omprogrammera patientens egna celler till att bli immunförsvarare som kan upptäcka cancer, så kallade CAR-T-celler.

Han berättar att man manipulerar kroppens egna immunceller för att de ska kunna upptäcka cancer. Eller som Stephan uttrycker det: ”De får glasögon av oss för att lättare se tumören”. Det handlar om en genetisk omprogrammering och man använder ett virus som säkerställer att immuncellerna kan se bättre efter denna manipulation.

Ett levande läkemedel

De patienter som behandlas med CAR-T har t.ex. lymfom eller leukemi. När cellerna behandlats kan de ibland dela sig i människokroppen.

– Vi jobbar med ett levande läkemedel som dödar cancerceller.

2019 användes detta livräddande läkemedel första gången på Karolinska Universitetssjukhuset. Sedan dess har fler än 30 patienter behandlats och de flesta mår nu bra. Visst finns det biverkningar, som cytokinfrisättningssyndrom och neurotoxicitet – biverkningarna kan vara allvarliga och leda till att patienten kräver IVA-stöd i en livshotande situation. Dock har det inte blivit så många livshotande biverkningar för våra patienter, förmodligen ett resultat av rätt patientselektion och snabb åtgärd.

Studier i solida tumörer

Nu händer det nya saker, som den första kliniska studier i solida tumörer. Där har Stephan och hans team i samarbete med dr Jeffrey Yachnin och Fas 1-enheten (som leder den här studien) behandlat två patienter med en annan typ av modifierad immuncell, en så kallad TCR-T-cell (T-cell receptor T-cell). Dessa patienter var de första i världen som fick denna behandling.

– I Sverige jobbar vi tillsammans och är verkligen i framkant när det kommer till de internationella cell- och genterapiområdena.

Vid KI och K är Stephan en av de som fick uppdraget att titta på den nationella utvecklingen av cell- och genterapi för att se hur vi kan positionera oss bäst i samarbete med de övriga spelarna i Sverige. Även om vi har K-hatten på så tänker vi nationellt och funderar över hur vi kan jobba ihop så bra som möjligt i Sverige.

Sverige ledande roll

Centrumet CAMP (Center for Advanced Medical Products) är en viktig plattform som jobbar med frågor angående ATMP (Advanced Therapy Medicinal Products). De är övertygade om att Sverige har en väldigt ledande roll i cell-/genterapi, men vill positionera oss även på en internationell nivå. Genom detta initiativ strävar man efter att skapa ett nationellt samarbete för att kunna komplettera varandra.

Stephan har bott i Sverige i fem år, innan dess har han verkat i både Tyskland (Würzburg) och USA (Washington/Bethesda). Han är en av de första i Europa som behandlat patienter med CAR-T.

I USA finns en enklare tillgång till forskningsmedel som underlättar arbetet inom translationell forskning. Jämfört med USA anser Stephan att det var svårare i både Tyskland och Sverige.

– Något som jag gillar med det svenska systemet är att vi jobbar mycket med den nationella strategin i cancervård.

Innovationens framkant

Han lyfter också att det inte finns något sjukhus liknande som K i övriga Europa, med ett så stort antal forskare, sjukvårdspersonal och andra specialister som jobbar tillsammans. Storleken och möjligheten detta ger kan leda till ännu mer. Den största utmaningen är att det finns en fragmentering mellan institutet och sjukhuset – det är två helt olika institutioner som ibland gör det svårt att jobba framåt.

– Vi är i innovationens framkant. Alla patienter har inte tillgång till alla de fantastiska saker vi utvecklar inom forskningen kring cell- och genterapi. Jag önskar att Sverige skulle dra ännu större nytta av de innovationer och kompetenser som finns och att patienterna får nytta av detta. Det finns förbättringspotential, avslutar han.

 

Text: Christina Jägare