Du är här

Debatt om universitetens framtid

Vad ska vi med universiteten till i framtiden? Hur ser studentens lärande och kunskap ut år 2050? Detta var första temat för KTH Debatt, en ny mötesplats med aktuella och viktiga samhällsfrågor inom forskning och utbildning. 

Bertil Andersson, tidigare rektor på NTU i Singapore, var inledningstalare. Han tryckte på vikten av lärarutbyte med andra länder, så kallade Teaching sabbaticals. För att utvecklas ansåg han att universiteten behöver göra en bättre omvärldsanalys och gällande undervisningen fundera över Hur, Vad, Var och Vem.

  • Hur kan man jobba med ny teknologi som Blended learning och Flipped classroom? Teknologi och visualisering där studenterna jobbar nära sina lärare växer. Med VR-teknik kan man visualisera exempelvis kemi, teknik, fysik i tre dimensioner.
  • Vad: Mjuka kompetenser som teamwork, respekt, ledarskap och multikulturella frågor ökar i betydelse. Att stimulera kreativitet och grundlägga ett kritiskt förhållningssätt är viktigt, inte minst för att universiteten och studenterna ska kunna försvara samhället mot oseriösa medier och konspirationsteorier.
  • Var: Huvudsakligen campus men med Zoom som komplement. Studielivet ska både ge faktainlärning och ett nätverk för livet.
  • Vem: Utöver unga heltidsstudenter så ser vi allt fler äldre studenter i och med att det livslånga lärandet blir allt viktigare. Möjligheten till distansutbildning blir då mer central.

Här är en del av det som panelen lyfte:
Kristina Axén Olin, andre vice ordförande i riksdagens utbildningsutskott, ansåg att vi måste ha toppklass på utbildningen för att inte omvärlden ska gå om oss. Utöver kunskap lyfte hon vikten av empati, kreativitet och konstnärlighet. Hon slog fast att universiteten behöver bli bättre på digitalisering och erbjuda större flexibilitet, och att man generellt måste se över de utbildningar som finns för att se att de är relevanta.

Leif Kari, vicerektor för utbildning på KTH, tryckte på vikten av att behålla det som varit gynnsamt för lärandet under pandemin. Campus är både en verkstad för studenter men där de får det sociala. Enligt honom har halveringstiden för kunskap gått från 30 år till 5 år. Att kunna kommunicera med andra grupper i samhället, inte bara ingenjör till ingenjör utan till exempelvis ekonomer är viktigt.

Simon Edström, tidigare ordförande Sveriges Förenade Studentkårer, ansåg att en trygg funktionell studerandemiljö är viktigt. Antalet studenter har ökat mycket senaste 30 åren och campus är viktigt som en del av universitetsstudier. För att få till ett livslångt lärande behöver vi mer resurser. Enligt Simon minskar statsbudgeten för utbildning med 1% per år – han anser att högre utbildning måste värderas mer än så.

Sara Öhrvall, digitaliseringsexpert och Chief Operating Officer på Axel Johnson, sa att år 2025 har ¾ av yrkena behov av teknisk kompetens. Hon anser att man behöver säkerställa hur t.ex. ekonomer och lärare får till sig kunskaper inom teknik för att förstå internationella affärsmodeller etc. Enligt henne blir det en viktig fråga i befintliga utbildningar, hon föreslår också skräddarsydda tilläggsutbildningar.

Även Jenny Larsson, vd för Hitachi ABB Power Grids i Sverige, och Maria Rosendahl, näringspolitisk chef på Teknikföretagen deltog i panelen.

Här kan du se hela sändningen >>

Missa inte nästa KTH-debatt i januari, här uppdateras datum och tema >>