Du är här

Ett window of opportunity för Cartana

Life science-bolaget Cartana, vars teknologi har sina rötter i forskning från Karolinska Institutet och Stockholms universitet, såldes nyligen till amerikanska 10x Genomics för 424 miljoner kronor. Anders Nordström och Simon Fredriksson har båda varit engagerade i företaget. Vi fick tillfälle att ställa några frågor till dem om utvecklingen av svensk life science i allmänhet och om Cartana i synnerhet.

Hej Anders och Simon, berätta lite om er bakgrund!

Simon: Jag är partner på Colibri Ventures som jobbar med investeringar och utveckling av tidiga life science-bolag. Min bakgrund finns inom forskning kring molekylära analysmetoder i Uppsala och Stanford, och företagande från bland annat Olink och Genagon.

Anders: Jag är också partner på Colibri Ventures. Jag har en finansbakgrund och har jobbat under hela min yrkeskarriär inom life science-industrin, mest inom biotech och diagnostik. Bland annat under en lång tid som CFO för Phadia AB och ett par utlandssejourer i USA och Kanada. Sedan ett antal år tillbaka så har jag varit verksam inom innovationsmiljön både i Uppsala och Stockholm. Jag har ägnat en hel del tid till styrelsearbete, oftast som ordförande, inom tidiga life science-bolag. Några exempel är Halo Genomics (sålt till Agilent), Vanadis Diagnostics (sålt till Perkin Elmer), Genagon och Cartana (sålt till 10x Genomics).

Berätta mer om historien bakom Cartana och hur det kommer sig att ni är en del av den resan.

Simon: Jag blev kontaktad av grundarna och inbjuden att delta i bolaget som investerare och styrelseledamot med inriktning runt IP-strategi från starten. Cartanas teknologier och typen av produkt hade jag sedan tidigare både forsknings och företagarerfarenhet av.

Anders: Jag träffade grundaren Malte Kühnemund första gången för ett antal år sen då han och Francesca Bignami deltog i ett affärsutvecklingsprogram som jag jobbade med på Uppsala Innovation Centre. Vi arbetade med affärsplanen för det som skulle bli Cartana. Jag var under samma tid ansvarig för Mentor4Research i Uppsala (ett program inom IVA, Kungliga ingenjörsvetenskapsakademien på den tiden) och antog Malte till programmet. Malte tog sedan kontakt med mig och frågade om jag ville ta ordförandeklubban i Cartana, vilket jag tackade ja till.

Cartana köptes nyligen av amerikanska 10x Genomics – hur påverkar det bolagets framtid?

Anders: Alla anställda i Cartana är numera anställda i 10x Genomics och verksamheten fortsätter i Sverige. För Cartana innebär det tillgång till resurser för ytterligare utveckling av teknologin och en mycket starkare kommersiell plattform. Då Cartana redan har gjort betydande tekniska framsteg så kommer detta med all sannolikhet att bidra till framtida produktutveckling på 10x Genomics.

Sverige framställs ibland som en attraktiv miljö med små life science-bolag i forskningsfronten, som amerikanska företag gärna köper, hur ser ni på det?

Simon: Det stämmer. Tekniken i detta område utvecklas mycket snabbt så det blir naturligt en viss omsättning av bolag där uppköp är en del av detta.

Anders: Jag ser generellt mycket positivt på det. Att bli en del av ett större företag är oftast mycket bra för tidiga life science-bolag tycker jag. Både för personal och kunder. Med teknologiplattformar utvecklade av de mindre bolagen, de större företagens marknadsledande positioner och produkter så blir teknologin tillgänglig för fler och nya produkter kan utvecklas snabbare.

Utvecklingen går snabbt och det finns ofta ett ”window of opportunity” för försäljning av ett bolag. För de mindre bolagen är det tufft att själva kommersialisera teknologin; risken hög att det kommer ta längre tid, kräva mycket kapital och dessutom risken är hög att någon större aktör är snabbare ut på marknaden.

Det är alltid en fråga om hur stora investeringar som krävs för att utveckla och kommersialisera teknologin. Tillgång till kapital och riskvillighet är avgörande. Bolagen måste väga risken att fortsätta i egen regi mot att bli en del av ett större bolag. Det är avgörande om man ska sälja eller inte. De mindre bolagen har även ett ansvar gentemot sina investerare, som oftast är privata investerare, som man vill ge en avkastning på investerat kapital inom en rimlig tid.

I den svenska life science-strategin är en av pusselbitarna att stärka life science-företagens möjlighet att växa och konkurrera internationellt – vad tror ni är viktigast att fokusera på för att det ska bli verklighet?

Simon: Jag tycker redan idag att det är en verklighet, men som har potential att växa ytterligare med mer fokus på marknadsföring och försäljning.

Anders: Uthållighet, tillgång till kapital och riskvillighet är avgörande. Det tar lång tid att utveckla och bli ett stort globalt life science-bolag. Jag håller med Simon om att fokusera på att stärka marknadsföring och försäljning. Vi är duktiga på att stödja forskning och utveckling, men sämre på kommersialiseringsaspekten.

 

- Anna Frejd, Stockholm Science City