Forskar på samhällsförändringars påverkan på människor

Ojämlikhet i hälsa, med att särskilt fokus på betydelsen av barndomens livsvillkor för möjligheterna till ett långt och friskt liv. Det handlar Ylva B Almquists forskning främst om. 

Ylva är en av Stockholms universitets nya professorer som installeras vid en ceremoni i Stockholms stadshus den 29 september. 

Kan du berätta om din nuvarande forskning? 

– För tillfället forskar jag om hur samhällsförändringar påverkar människor. Dessa förändringar kan vara politiska reformer, som påverkar till exempel tillgängligheten av alkohol eller ersättningsnivåer vid arbetslöshet. De kan också handla om globala hälsokriser, som Covid-19-pandemin. Alla människor har inte samma resurser och möjligheter att hantera samhällsförändringar, vilket riskerar att förstärka ojämlikheten.  

Vilken är den största utmaningen i din forskning? 

– Den största utmaningen är nog att empiriskt försöka fånga den enorma komplexitet som människors liv utgör. Som kvantitativ forskare kan jag stundtals bli frustrerad över de begränsningar som utgörs av de data som vi har tillgång till. Ofta känns det som att vi bara skrapar på ytan och att det finns så mycket mer spännande som döljer sig bakom siffrorna.  

Vilken har varit den största överraskningen?  

– Det som överraskat mig mest är hur konsekvent betydelsen av uppväxtvillkor tycks vara. Visst finns det en variation i hur starkt olika uppväxtvillkor förutspår livschanser, men det går inte att ignorera att de spelar en viktig roll. 

Sociala, ekonomiska, och hälsorelaterade villkor reproduceras över generationer. Detta adresseras inte av våra beslutsfattare trots att det är välkänt. Vad tror du att detta beror på?  

– Att ojämlikhetsprocesser sträcker sig över generationer är en knepig fråga från ett politiskt perspektiv. Politiska åtgärder för att bryta dessa processer görs knappast inom en mandatperiod utan skulle rimligen kräva långsiktiga satsningar och investeringar. Rent krasst är det ingen fråga som man vinner några val på. 

Att gamla “sanningar” vänds upp och ned efter en nyare undersökning, är det vanligt?   

– Det beror kanske lite på hur dessa gamla sanningar har etablerats. Ibland kan de bygga på många års beprövad erfarenhet som sedan bekräftas med nyare undersökningar. Men en del etablerade uppfattningar har uppstått ur förlegade teorier, icke-reproducerbara experiment eller undersökningar baserade på bristande metodologi - och då kan det ju hända att nyare undersökningar omkullkastar det vi tidigare trott var sant. 

Vad ska du forska om härnäst?  

– Framöver kommer jag och mina kollegor att forska om ungdomar som på olika sätt blir föremål för välfärdsstatens insatser, via t.ex. socialtjänsten, hälso- och sjukvården och rättsväsendet. I detta sammanhang är tvångsvård en särskilt intressant aspekt, eftersom den - förutom tillhandahållandet av vård och stöd till en väldigt sårbar grupp ungdomar - innefattar aspekter av kontroll och bestraffning.   

 

Läs mer om Ylva B Almquist och hennes forskning på Stockholms universitets webbsida >>