”Fri forskarinitierad grundforskning utgör det viktigaste fundamentet för ny kunskap och innovation”

– Detta är ett otroligt roligt och varierande jobb. Det är ett 75%-igt uppdrag som sträcker sig över 3 + 3 år. På övriga 25% är jag professor vid Lunds universitet där jag leder en forskargrupp som forskar om sällsynta muskelsjukdomar. Kortfattat kan man beskriva huvudsekreterararbetet som att jag är en länk mellan Vetenskapsrådet och forskarsamhället.  

Med en koordinator och beredningssamordnare jobbar hon tillsammans med ämnesrådet för medicin och hälsa i en slags årscykel med utlysning av bidrag, beredning av ansökningar och beslut. Hon ingår också i Vetenskapsrådets ledningsråd tillsammans med Generaldirektören, andra huvudsekreterare och avdelningschefer. Som huvudsekreterare har hon också en rad nationella och internationella engagemang och kontakt med en rad olika aktörer.  

– På det hela taget är ingen dag den andra lik! 

Vilka tycker du är de största utmaningar som svensk forskning inom medicin & hälsa står inför?  

– Detta är en högst passande fråga i och med att ämnesrådet för medicin och hälsa just nu arbetar med sin forskningsöversikt. Denna översikt innehåller en beskrivning av nuläget och en prognos för utvecklingen av medicinsk forskning under de kommande 5–10 åren samt vetenskapliga och forskningspolitiska rekommendationer om insatser som ska främja den medicinska forskningen i Sverige. Man kan läsa mer här: https://www.vr.se/analys/forskningsoversikter-2023/forskningsoversikt-medicin-och-halsa.html 

Det här är ämnesrådets viktigaste rekommendationer 

• Satsa på forskarinitierad grundläggande medicinsk och hälsovetenskaplig forskning av högsta internationella kvalitet för att på bästa sätt förbereda Sverige och världen för en framtid med oförutsägbara hälsoutmaningar.  

• Prioritera experimentell grundforskning för att möjliggöra epokgörande genombrott som kan skapa en bas av kunskap för framtidens medicin.  

• Tillse långsiktig finansiering och samordning inom precisionsmedicin. Sverige bör vara ett föregångsland gällande implementering av precisionsmedicin i hälso- och sjukvården. 

• Förbättra förutsättningarna för högkvalitativ klinisk forskning genom att: 

• Utveckla ett nationellt system som tekniskt möjliggör delning av hälsodata, med öppna API:er (application programming interface), mellan olika journal-, laboratorie- och bildsystem i sjukvården. Systemet ska även möjliggöra patientmedverkan. 

• Inför ett "opt-out-system" där alla Sveriges invånare ska kunna inkluderas (men ha möjlighet att avböja deltagande) i kliniska studier. 

• Öka möjligheten för och incitament att vilja bedriva högkvalitativ klinisk forskning inom samtliga yrkeskategorier i vården. 

• Skapa ett enhetligt system med en tydlig, attraktiv och resurssatt karriärstruktur för yngre forskare, där varje steg är konkurrensutsatt. 

• Tillför ytterligare, gärna öronmärkta, medel genom statsanslag till lärosätena för finansiering av doktorander. 

• Avsätt medel för lokal infrastruktur och förstärk förutsättningarna för den djurexperimentella forskningen inom relevanta områden. 

• Öka statsanslaget till Vetenskapsrådet som bör kunna ge avsevärt större, internationellt konkurrensmässiga, bidragsbelopp till projektbidrag kombinerat med höjning av basanslagen för att täcka lärosätenas kostnadsökningar. Ämnesrådet föreslår att den stora vinst som Akademiska Hus genererar för uthyrning av lokaler till universiteten används för att bekosta ökade statsanslag för forskning. 

På vilket sätt har pandemin påverkat forskning inom medicin och hälsa i Sverige?   

– Vi har ju ännu inte facit av långtidskonsekvenserna av pandemin inom akademin men det finns mycket att diskutera kring när det gäller påverkan av forskningen och forskningens villkor både på nationell och internationell nivå.  

Madeleine räknar upp några nedslag: 

– Sverige var ju inte nedstängt och den prekliniska forskningen kunde fortgå även om många arbetade hemifrån, vilken i sin tur förväntas försämra produktiviteten. Det internationella samarbetet påverkades förstås också. Medicinsk forskning är i hög grad ett globalt åtagande och internationell mobilitet är viktig för att kunna bedriva nydanande forskning. Under pandemin blev det svårt för forskare som disputerat i Sverige att påbörja postdokanställningar utomlands. Likaså var et svårt för internationellt rekryterade forskare som doktorander och postdoks att resa till Sverige och starta sin anställning här. Inga fysiska forskningskonferenser hölls. Internationella konfenser är viktiga mötesplatser för alla forskare men kanske framförallt för yngre forskare i färd med att etablera självständig verksamhet. 

– För experimentella forskare har nog pandemin påverkat de yngre forskarna mest (jämfört med mer seniora forskare såsom professorer) och småbarnsföräldrar och kvinnor kan ha drabbats särskilt hårt. Internationella studier påvisar lägre produktivitet och sämre mental hälsa i dessa grupper. 

– Den kliniska forskningen hade ju förstås andra utmaningar. Den kliniska forskningen (som inte var covid-19-relaterad) sattes på paus. Pandemin satte stopp för inklusion av patienter i kliniska studier och även resurser såväl som tidsbrist försämrade möjligheterna för klinisk forskning.  

Sedan finns det möjligheter som uppenbarade sig och som vi kan ha lärdom av. 

• Covidpandemin medförde ett akut behov av ny kunskap och nya publiceringsmöjligheter utnyttjades. Under de första månaderna av pandemin exploderade antalet preprints (en preprint är en version av en vetenskaplig artikel som inte genomgått formell granskning och publicering i en vetenskaplig tidskrift). Under de första fyra månaderna av pandemin var cirka 40% av de publicerade studierna i form av preprints för det fanns det en enorm drivkraft att få ut dessa tidiga resultat snabbt för att kunna omsätta resultat i åtgärder.  

• På liknande sätt ökade möjligheterna till datadelning även om detta fortfarande är en svår nöt att knäcka både på nationell och internationell nivå.  

• Samverkan mellan forskare i olika länder, mellan olika discipliner och mellan akademi och näringsliv ökade när det gäller covd-19-forskning, vilket bland annat ledde till att vaccin kunde tas fram på rekordtid. 

Vetenskapsrådet är en viktig finansiär av grundforskning. Hur viktig är den fria grundforskningen?   

– Den fria forskarinitierade grundforskningen utgör det viktigaste fundamentet för ny kunskap och innovation. Det är något som pandemin verkligen visat. Det är omöjligt att förutspå vilken forskning som kommer att leda till epokgörande tillämpning.  

Madeleine ger som exempel utvecklingen av PCR-teknologin som varit det viktigaste verktyget för att detektera virus som orsakar covid-19. Ett annat exempel är framtagandet av mRNA-baserade covid-19-vaccin. Teknologin med PCR har sitt ursprung i grundforskning rörande bakterier i heta källor och framtagandet av mRNA-baserade vacciner bygger på resultat från grundforskning utförd under mycket lång tid. Ingen strategisk satsning på virusforskning hade resulterat i utvecklingen av dessa teknologier, som varit helt essentiella för pandemibekämpningen.  

– Det finns otaliga exempel som visar på att de största genombrotten är baserade på fri grundforskning. 

Knut och Alice Wallenbergs stiftelse gör stora satsningar på vissa områden (tex datadriven life science, Quantum Computing) som ger möjlighet till att kraftsamla kring där, vilket påverkar forskningslandskapet i Sverige. Påverkar det även vilka utlysningar som VR väljer att göra och hur de väljer vilka anslag de ger?  

– Majoriteten av bidragen inom medicin och hälsa går till nyfikenhetsdrivna, forskarinitierade projekt oavsett forskningsinriktning så andra finansiärers utlysningar påverkar egentligen inte vilka utlysningar Vetenskapsrådet väljer att göra. Däremot när det gäller de strategiska satsningar som VR hanterar (och som kommer som uppdrag i forskningspropositionen) har vi ofta avstämning med andra finansiärer/aktörer. T.ex. inför Vetenskapsrådets utlysning om bidrag till forskningsmiljö för uppföljningsstudier av covid-19-vaccin hade vi dialog med det KAW-finansierade SciLifeLab-programmet om covid-19.