KTH Innovation får fler kvinnor att satsa på sin idé

Affärsutveckling, juridik, IP-frågor och finansiering är några av de områden man behöver ha koll på när man tar ny teknik till marknaden. KTH Innovation ger stöd inom alla områden. Lisa Ericsson, avdelningschef Innovation, fick i februari 2007 uppdraget att starta avdelningen, och nu består teamet av 19 personer. 

– Sedan 2007 har vi jobbat med 2200 studenter och 1400 forskare varav 380 professorer som tillsammans har arbetat med 2500 idéer. Runt 13 % av idéerna blir så småningom innovationer på marknaden, berättar Lisa Ericsson.  

För dem kommer med idéer, hur är fördelningen kvinnor/män? 

– Det är färre kvinnor som tar del av vårt stöd och vi jobbar aktivt med att ändra det. Fördelningen kvinnor/män inom hela KTH är ojämn, men det skiljer mycket mellan olika skolor och program. Inom vissa områden, som exempelvis kemi, är mer än hälften av studenter och forskare kvinnor, medan det är väldigt få kvinnor på andra ställen. 

Hur ser fördelningen ut bland KTH:s studenter?  

– Vi har valt att inte försöka ”locka” kvinnor utan snarare utveckla vårt stöd så att det passar fler än den norm som finns inom tekniskt entreprenörskap. Mycket av det material och de strukturer som byggts upp kring teknisk innovation har anpassats efter en starkt manligt kodad norm och när vi lockar kvinnor in i den miljön anpassar de sig till strukturen. Det vill vi motarbeta genom att syna vårt arbete i sömmarna och diversifiera vårt erbjudande till alla idébärare. Det arbetet började i och med ett projekt som vi drev 2016-2017 för att få fler kvinnor att använda vårt stöd. 

Vad gör ni för att fler kvinnor ska söka?  

– Tre konkreta exempel på vad vi förändrat är vårt sätt att prata om risk, vårt fokus på redan kläckta idéer samt könsfördelningen vid våra aktiviteter. Förändringarna bygger dels på antaganden om kvinnor som vi fick höra gång på gång under vårt projekt, dels på iakttagelser om oss själva som stödorganisation. Antagandena är att kvinnor är mindre riskbenägna och har sämre självförtroende än män. Iakttagelsen om oss själva var att vi tenderade att inte uppmärksamma kvinnors idéer i samma utsträckning som mäns.  

Så här har KTH Innovation förändrat sitt arbetssätt: 

• Att prata risk: Vi har slutat prata om att entreprenörskap är riskfyllt. Vi jobbar i den allra tidigaste utvecklingsfasen och risken med att börjar utveckla sin idé med vårt stöd är i stort sett obefintlig. Med tanke på hur långt man kommer på sin egen tid och mjuk finansiering, tillsammans med vårt stöd, så är det en långt senare fråga. 

• Fokus på kläckta idéer: Tidigare sa vi ”Kom till KTH Innovation när du har en idé”. Om kvinnor är osäkra på om deras idéer är briljanta så kanske det känns som ett för stort steg att ta kontakt med oss rakt av. Vi började istället kommunicera ”kom till oss om du är intresserad av innovation”. Vi anordnar ideation workshop där man får lära sig hur man kan få en idé, och andra event såsom KTH Innovation Collide där vi sammanför människor som på olika sätt är engagerade i innovationsutveckling. Genom dessa aktiviteter har vi träffat många kvinnor som har idéer men inte har känt sig redo att kontakta oss. 

• Könsfördelningen: Under en period införde vi en regel om att inte genomföra events utan att lyfta fram team med kvinnliga medgrundare. Vi märkte nämligen att när vi tog fram shortlist av team i vår process att ha med på våra event så hamnade teamen med kvinnor inte ”top of mind”. Det finns forskning som visar att detta är ganska vanligt i mansdominerade miljöer. När vi upptäckte att vi bara valt ut team med män gick vi igenom listan igen och hittade mycket riktigt flera kvinnliga team som vi först inte tänkt på. Därför bestämde vi att om vi verkligen inte kunde hitta några kvinnliga team som passade skulle vi inte genomföra eventet. Vi behövde aldrig tillämpa regeln och idag har vi mycket lättare att från början ta med alla relevanta team, även om de representeras av kvinnor. 

Hur har satsningen lyckats?  

– Vårt arbete har hittills gett mycket goda resultat. Andelen case vi stödjer som har minst en kvinna i teamet var 25% är 2016, idag är det 36%. Andelen nya idéer som har minst en kvinna i teamet när de kommer till oss ökade från 18% till 29%. Förra året hade fler än hälften av de projekt som lämnade oss för nästa steg minst en kvinna i teamet, för fem år sen var det knappt en tredjedel. Finansiering till kvinnor har ökat från 19% till 42% på fem år. 

Vet ni hur det ser ut på andra tekniska universitet i Sverige? 

– Vi vet att vi inte är ensamma om att behöva arbeta för att fler kvinnor ska ta del i innovationsutveckling. Det finns liknande utmaningar på andra universitet och högskolor runt om i landet och alla tar sig an arbetet på lite olika sätt.  Jag tror och hoppas att vår normkritiska approach leder till ett mer inkluderande stöd där alla potentiella idébärare känner sig välkomna och att det ska bidra till ökad mångfald i innovationssystemet.

Text: Christina Jägare