Du är här

Leverantörers syn på hur införandet av digitala produkter och tjänster i vården kan underlättas

Vad kan leverantörer tjäna på tydligare spelregler för digitala tjänster i hälso- och sjukvården? Det var fokus för diskussionen då ett 20-tal representanter från innovativa health tech-bolag träffades på H2 Health Hub i Stockholm den 24 september. Workshopen var en del av projektet Ordnat införande av digitala produkter och tjänster.

Att det finns behov av ett nationellt grepp kring införande av digitala produkter och tjänster i vården var tydligt under eftermiddagen. Inom projektet har möten med representanter från flera av Sveriges regioner hållits och deras utmaningar vad gäller digitala tjänster är ofta desamma. Det handlar bland annat om vilka krav på evidens och datasäkerhet som ska ställas och hur kostnadshemtagning kan räknas hem på relevanta sätt. Andra utmaningar handlar om förändringsledning.

- Regionerna säger själva att de saknar tydliga processer och arbetssätt på strategisk nivå för att utvärdera och införa digitala produkter och tjänster. Det är en utmaning för företagen som å sin sida kan vara ovana att sälja till offentlig sektor, det säger Andreas Namslauer, affärsutvecklare och projektledare på Stockholm Science City.

Den första rapport som presenterades från projektet handlar om behovet av tydligare spelregler och samordning av krav. Rapporten innehåller rekommendationer kring utvärderingar och införande för att underlätta för såväl patienter som vårdgivare och företag. Ett syfte var att sortera utmaningarna och identifiera vilka delar i processen som kan samordnas nationellt samt att föreslå vad olika aktörer kan göra för att bidra till att skapa en mer mogen marknad på området.

- Vi har gjort behovsanalyser, tagit fram förslag på åtgärder och försökt skapa opinion för att förslagen ska implementeras. Två förslag på verktyg för att underlätta införande är gemensamma kravbibliotek och checklistor, säger Andreas Namslauer.

Inom ramen för projektet har man bland annat tittat på hur NHS England arbetar med att samla och tydliggöra krav, samt även de checklistor som finns på verksamt.se – samlingsportalen med myndighetsinformation till företag. Liknande lösningar skulle kunna användas för att på ett enkelt sätt samla t ex tekniska krav och andra regelverk som gäller för digitala tjänster som ska användas i hälso- och sjukvården. Detta skulle underlätta både för utvecklande företag och för köpare som ska sätta samman upphandlingsunderlag.

- Vi tror att både företag och vårdgivare skulle ha stor nytta av en landningsplats, en websida, där allt man behöver för att utveckla och implementera digitala produkter och tjänster finns samlat. Vi har utvecklat en prototyp till en sådan websida, där vi exemplifierar hur både företag och vårdgivare kan få en ”checklista” på vad som krävs för att kunna implementera en digital produkt/tjänst, säger Erik Olaisson, affärsutvecklare på Uppsala BIO och projektledare.

Inom projektet har man identifierat avsaknaden av ett ramverk där regioner och statliga myndigheter enas om en utmaning. Ett gemensamt ramverk skulle vara av värde för att klargöra och definiera steg i processen. Det handlar också om en tydligare ansvarsfördelning för de olika delmomenten i ett ordnat införande av digitala produkter och tjänster.

Flera förslag som tagits fram inom projektet finns nu med i en föreslagen genomförandeplan för det fortsatta arbetet med Vision e-hälsa 2025 som utgår ifrån att ”Sverige år 2025 ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter i syfte att bland annat underlätta för människor att uppnå en god och jämlik hälsa och välfärd”. Beslutet är inte fattat av styrgruppen ännu, men representanter från berörda myndigheter och SKL har deltagit i arbetet att ta fram planen.  

Workshopen avslutades med en diskussion kring goda exempel där Tomas Borgegård (Innovationsplatsen, Karolinska Universitetssjukhuset) och Erik Mårtensson Djäken (Innovationsplattformen Västra Götalandsregionen) berättade om ett arbete inom projektet Sweper. Sweper är ett Swelife-finansierat projekt med målet att ge ökad nytta av data inom precisionsmedicin. Inom Sweper har en spelplan tagits fram för att tydliggöra hur utveckling av innovativa tjänster och produkter inom hälso- och sjukvården kan drivas i samverkan utan att snedvrida konkurrensen. Spelplanen ska underlätta för vården att välja mest lämplig väg för samutveckling eller annan samverkan med företag.

- Vi behöver ett dialogverktyg som vi kan använda både internt och när vi börjar tala med en leverantör av en potentiell lösning på ett identifierat behov. Spelplanen ska vara kort och enkel – två sidor och ha ett inifrånperspektiv från vården. Den ska belysa olika alternativ för utveckling och implementering som finns inom vården, ett antal nyckelfrågor som bör ställas, t ex specificera vem som är behovsägare och slutanvändare, när är det relevant med upphandling, och inte minst ta upp förvaltningsfrågan – i de fall lösningen skall implementeras, kommenterar Tomas Borgegård, Innovationsledare på Innovationsplatsen Karolinska Universitetssjukhuset och delprojektledare för Sweper.

Under eftermiddagen diskuterade företag och företrädare för projektet Ordnat införande av digitala produkter och tjänster vilka de viktigaste stegen i ett breddinförande av digitala vårdlösningar är och vilken typ av stöd som behövs för regionerna för att underlätta för både vårdgivare och leverantörer av health tech-lösningar.  

Detta var den andra företagsworkshopen inom projektet, den 1:a oktober hölls motsvarande möte i Kalmar, därefter Lund den 7 november och slutligen Luleå den 26 november.


Mer om projektet Ordnat införande av digitala produkter och tjänster
Projektet är ett treårigt samarbetsprojekt under 2017 – 2019 som delfinansieras av Tillväxtverket. SKL, Region Norrbotten, Stockholm Science City och Uppsala BIO deltar. SKL är huvudman och projektägare. På LinkedIn kan du följa projektet >>