Lifs hållbarhetsmanifest ger vägledning

Lif har tagit fram en hållbarhetsstrategi med hållbarhetsmanifest. Där listas nio åtaganden som spänner över läkemedlets hela värdekedja, från forskning och utveckling till produktion och konsumtion. 

Bengt Mattsson, Sakkunnig policy på Lif, var en av paneldeltagarna på ”Framtidens hälsa: Hållbarhet inom life science” som Stockholm Science City anordnade 19 juni.  

Varför behövs ett hållbarhetsmanifest? 

Foto av Bengt MattssonBengt Mattsson.

– Det innehåller åtaganden inom områden som är centrala för att life science-sektorn ska vara ledande i omställningen av samhället till långsiktig hållbarhet. I enlighet med devisen ”det som mäts, det blir gjort” kommer vi att följa upp hur branschen som helhet, och våra enskilda medlemsföretag, levererar vad gäller de nio åtagandena, säger Bengt Mattsson. 

Hur har det tagits emot av medlemsföretagen?  

– Mycket positivt. Branschens huvudsakliga uppgift – att ta fram nya innovativa läkemedel och säkerställa att de blir tillgängliga för hälso- och sjukvården och patienterna – utgör en central del i vårt och hela hälso- och sjukvårdssektorns arbete med hållbar utveckling. Det uppskattas att vi genom detta beskriver hur det ska gå till, fortsätter han. 

Bengt Mattsson säger att strategin och manifestet är av extra stor hjälp för de mindre medlemsföretag som inte har kommit lika långt i sitt hållbarhetsarbete. De större medlemsföretagen har stort tryck att leverera i enlighet med globala åtaganden, och får bra stöd och resurser från sina koncernhuvudkontor.  

Hur följs arbetet upp?  

– Arbetets löper kontinuerligt i de olika arbetsgrupper som finns i Lifs organisation. Övergripande drivs processen med implementering och uppföljning av Lifs expertnätverk ”Hållbar utveckling” i samverkan med Lifs kansli och vår styrelse. En enkät där vi efterfrågar information om medlemsföretagens arbete samt specifika data går ut till företagen efter sommaren och redovisas på vår årliga hållbarhetskonferens i slutet av november, säger han. 

Inom hållbarhet, hur ligger life science-branschen till jämfört med andra branscher?  

– Vi har kommit långt vad gäller vissa hållbarhetsområden och -aspekter, exempelvis social hållbarhet och det globala hållbarhetsmålet nummer 3 ”God hälsa och välbefinnande”. Vi har också kommit långt inom vissa områden av miljömässig hållbarhet, exempelvis utsläpp av substans till miljön samt arbete med minskade utsläpp av växthusgaser. Men inte alls lika långt vad gäller exempelvis biologisk mångfald, säger Bengt Mattsson.  

Det är alltid svårt att jämföra branscher eftersom det ofta skiljer stort emellan vad som är en väsentlig hållbarhetsaspekt inom olika sektorer.  

– Jag har uppfattningen att arbetet som läkemedelsföretagen gör inte alltid är så välkänt hos den breda allmänheten. Det kan bero på att företagen har väldigt liten kommunikation riktad direkt mot allmänheten. Detta kan säkert ha bidragit till en uppfattning att ”läkemedelsbranschen ligger efter andra branscher”, vilket jag inte nödvändigtvis anser vara en korrekt uppfattning, säger han. 

Är offentlig sektor bra på att ställa hållbarhetskrav?  

– Internationellt sett har svensk offentlig sektor, i vårt fall huvudsakligen regionerna, varit ledande sedan tidigt 00-tal i utvecklingen av hållbarhetskriterier för offentlig upphandling av läkemedel. Min uppfattning är dock att regionerna är bättre på att ställa krav än att utvärdera och använda dem i beslut av vilken aktör som tilldelas ett kontrakt. Hållbarhetskriterierna åtnjuter uppenbarligen inte tillräcklig tyngd i beslutet av vinnare i upphandlingen. Lägsta pris tenderar fortsatt ofta att få affären, snarare än ”bästa pris” där också hållbarhetsprestandan har vägts in, säger Bengt Mattsson. 

Läkemedelsbranschen bär ett stort ansvar vad gäller hållbar hälsa och tillgång på läkemedel för alla. Vad gör man från branschens sida?  

– Det finns mängder med exempel på initiativ där enskilda företag och/eller läkemedelsindustrins branschföreningar i samverkan med andra aktörer i samhället arbetar för en ökad – och en mer jämlik – tillgång på läkemedel i såväl enskilda länder som globalt. Jag rekommenderar att man tar del av information från den internationella federationen IFPMA (International Federation of Pharmaceutical Manufacturers & Associations) eller från vår europeiska förening EFPIA (European Federation of Pharmaceutical Industries and Associations).