Nordic Life Science Days (NLSDays) är en unik mötesplats dedikerad för besökarna att knyta nya affärskontakter och nätverka inom den nordiska life science-sektorn. Alexandra Hoegberg på SwedenBIO berättar vem man träffar där, och vilka styrkor Sverige behöver lyfta mer för att locka investeringar.
Varför arrangerar ni NLSDays?
– Både för Sveriges och hela den nordiska regionen är det viktigt att ett sånt här forum finns – både för att vi ska kunna mötas över de nordiska gränserna, och för att bygga affärskontakter mellan Norden och världen.
Vem kommer man att träffa där?
– NLSDays drar både utställare och besökare från hela life science-sektorn och kringliggande aktörer inom och utom Norden. Vi ser redan att vi kommer slå rekord vad gäller deltagarantal i år även om det är för tidigt att spå om vad det kommer landa på. I fjol hade vi i alla fall närmare 1.600 besökare från 880 företag och mer än 150 registrerade investerare.
– Förra året kunde vi dessutom räkna deltagare från 32 länder! Indelningen då var 55% besökare från de nordiska länderna och 45% från övriga världen. I år har vi mottagit ett stort intresse för lands- och regionpaviljonger. Förutom att samtliga fem nordiska länder ha paviljonger ser vi också fram emot paviljongerna från Frankrike, Tyskland, Nederländerna, Storbritannien, regionen Flanders och den amerikanska delstaten Alabama.
– NLSDays är verkligen ett internationellt evenemang med Nordisk life science i fokus, säger Alexandra Hoegberg, SwedenBIO.
Vad är det viktigaste mervärdet för er?
– Många som är bekanta med NLSDays vet kanske inte att det är vi på SwedenBIO som äger och arrangerar konferensen. Som en branschorganisation för Svensk life science verkar vi ständigt för att underlätta och förbättra förutsättningarna att ekosystemet som helhet ska vara framgångsrikt och innovationskraftigt.
– Även inom ramarna för NLSDays uppfyller vi det målet, och vidgar dessutom ramarna för att omfamna hela Norden. På en konkurrensutsatt internationell marknad vinner vi alla på att Norden kan gå samman som en stark region. Norden har ett mycket gott internationellt rykte och Sverige och grannländerna rankar ofta högt i diverse globala mätningar inom innovation, teknologi och bioteknik, exempelvis. Vi har alltså en bra grund att ta spjärn emot och kan även inom life science området ge varandra lite skjuts.
Vilka styrkor har Sverige som vi behöver lyfta tydligare för att bättre locka investeringar?
– Svenska bolag har ofantligt många styrkor – men ofta ser vi att just det där med att sälja in sig själva inte är en av dem. Att locka investeringar blir ännu krångligare när man siktar på en internationaliseringsresa och inte längre pratar med aktörer som har samma kulturella eller sociala ramverk. Våra bolag har mycket att tjäna på att bli bättre på att analysera sin tilltänka målgrupp och anpassa sin säljpitch därefter. Hur ska man lägga fram sin produkt eller tjänst gentemot en tänkt partner från USA? Och vilka uppförandekoder behöver man ha koll på om man istället pratar med en bolagsrepresentant i Japan?
– Ska man prata om specifika styrkor så har vi i Sverige ett starkt innovationsklimat och en bred bas av innovativa mikro- och småbolag vars produkter ofta går vidare till storbolagen i de senare skedena av klinisk utveckling eller kommersialisering. Vår totala nationella läkemedelspipeline är femte störst i Europa. På SwedenBIO pratar vi gärna om ”Sverige AB” som en metafor, eftersom Sveriges totala pipeline är jämförbar med något av de globala läkemedelsjättarnas.
– Ytterligare en fördel som kan kännas lite kontraintuitiv i dagens kärva ekonomiska klimat är att det just nu är extremt billigt för internationella aktörer att köpa upp produkter eller tjänster från Sverige. Den svaga kronan är en riktig huvudvärk när vi gör affärer med utlandet, men å andra sidan kan vi ge riktiga pangerbjudanden till de som handlar med starkare valutor. Kom och köp! Förhoppningsvis kan de affärer som görs idag till förmånligt pris för internationella aktörer också skapa kontakter som håller i framtiden när både kronan och världsekonomin är i balans igen.