Framstegen inom precisionsmedicin ska komma fler patienter till godo, och kunskapen ska ökas. Det är målsättningen med den föreläsningsserie om precisionsmedicin som lanserades i slutet av 2022.
Precisionsmedicin möjliggör skräddarsydd prevention, säkrare diagnostik, behandling och uppföljning baserat på den enskilde patientens unika förutsättningar, exempelvis genetisk profil eller andra biomarkörer. Föreläsningsserien är ett samarbete mellan Karolinska Institutet och Uppsala universitet. Målgruppen är främst personal inom hälso- och sjukvården, framför allt de som inte är i forskningsfronten inom precisionsmedicin. Inga specifika förkunskaper krävs, endast ett intresse för att lära sig om precisionsmedicin.
Hur går det med utbildningen?
– Den pågår och totalt är det drygt 400 som anmält sig. I dagsläget är det svårt att säga hur många som slutfört hela paketet. Flera har varit intresserade av specifika presentationer, berättar Jan-Olov Höög, professor vid Institutionen för medicinsk biokemi och biofysik på Karolinska Institutet.
Utbildningspaketet består av 10 inspelade moduler, runt 10 minuter långa, som beskriver precisionsmedicin från olika aspekter. Grundidén är att varje modul ska kunna gå att följa i mobilen eller en laptop och inte ta för mycket tid. Presentationerna ges på svenska.
Vad tycker deltagarna?
– Vi har genomfört en kursenkät (nästan 50 svar) där alla har varit mycket positiva. Betyget på kursen som helhet fick 4,3 på femgradig skala, säger han.
Det unika med utbildningen är att den paketerar det senaste kunskapsläget och forskningen på ett enkelt och tillgängligt sätt. Kursdeltagarna kan gå den i sin egen takt, och välja att ta del av föreläsningarna själv eller tillsammans med sina arbetskamrater och med ha tid för reflektion efteråt.
Vilka är föreläsarna?
– Alla föreläsare är från Karolinska Institutet/Karolinska universitetssjukhuset och Uppsala universitet/Akademiska sjukhuset. Alla föreläsare är aktiva forskare inom precisionsmedicin och en majoritet är också överläkare, förklarar Jan-Olov Höög.
Alla tillfrågade föreläsare har tackat ja och flertalet har varit mycket positiva till att "få vara med". Spannet i områden är från DNA-analyser inom sällsynta sjukdomar och cancer över bildanalys till psykiatri. Inledning och summering hålls av Richard Rosenquist Brandell, som är professor i klinisk genetik, överläkare på Karolinska Institutet/Karolinska Universitetssjukhuset, samt ordförande i ledningsgruppen för Genomic Medicince Sweden (GMS).
Hur ser intresset ut bland de olika yrkeskategorierna inom vården?
– Intresset har varit stort. Vi kan inte avgöra vilka kategorier deltagarna tillhör då de bara anmäler sig med namn och e-postadress. Vi har inte försökt kategorisera deltagarna, säger han.
Hur är intresset bland studenter att läsa en extra-kurs?
– Troligen är intresset lågt. Vi har inte marknadsfört utbildningen mot studentgruppen ännu, men den är helt öppen för alla intresserade. Diskussionen har börjat hur vi kan införa utbildning inom precisionsmedicin mer strukturerat inom grundutbildningarna, avslutar Jan-Olov Höög.