Nytt verktyg hjälper patienter med afasi

I april lanseras Dialog, ett efterlängtat verktyg för både personer med afasi och logopeder. Det ger möjlighet till så mycket talträning som en patient behöver, något som är svårt idag på grund av brist på logopeder.  

Bakom verktyget Dialog och företaget Dialog speech and language technologies AB står KTH-studenterna Filippa Kärrfelt, Isak Pettersson och Mikael Törnwall, som gått masterprogrammet inom IT (maskininlärning och kognitiva system). Alla tre är intresserade av hur människor interagerar med teknik, och hur språk hanteras i den digitala världen. Det gav dem idén till Dialog, som de nu tar till marknaden med god hjälp av KTH Innovation. 

Hur kom ni på idén? 

– Den initiala idén föddes för att en släkting till Mikael Törnwall levt med afasi under många år. När vi började undersöka området tyckte vi att det var både intressant och en mycket bra applikation av våra tekniska kunskaper, berättar Filippa Kärrfelt. 

Foto på Filippa Kärrfelt och Mikael Törnvall
Filippa Kärrfelt och Mikael Törnwall.

Forskning visar att kvalitativ mängdträning är nödvändigt för att personer med afasi ska rehabilitera optimalt, men det saknas logopeder för att uppnå detta. Med Dialog får patienterna möjlighet till anpassad mängdträning, liksom interaktiva övningar med feedback på både tal och skrift. Med verktyget kan logopeder ge hembaserade övningar och följa upp patienternas utveckling under behandlingsperioden. Det finns också ett verktyg där man på ett enkelt sätt kan skapa anpassade övningar. 

Vad tycker patienterna? 

– Vi har testat Dialog framför allt på Afasiföreningen i Stockholm, där medlemmarna generellt varit positiva och glada att det kommer ett nytt verktyg. Ett antal kliniker använder en testversion, responsen har varit att det är väldigt bra och ser vuxet ut, säger hon. 

Så här ser verktyget Dialog ut. Så här ser verktyget Dialog ut. 

Idag ger en del logopeder övningar i pappersform, alternativt använder äldre digitala verktyg som är anpassade till barn och inte tränar talat språk eller ger feedback. Enligt Filippa Kärrfelt finns en oro i användargruppen att Dialogs taligenkänning inte ska förstå vad patienterna säger ifall des har problem med uttalet. Generellt har detta inte varit något problem, men de fortsätter att testa och förbättra. 

Hur har det mottagits av logopederna? 

– Många säger att Dialog verkligen är något som behövts länge. Flera logopeder och kliniker har varit engagerade och generösa med kunskap och tid, vilket har hjälpt oss både i utformning och testning, säger Filippa Kärrfelt.  

Hur jobbar ni med patientinvolvering? 

– Förutom Afasiföreningen i Stockholm är det lite svårare för oss att direkt interagera med patienter i vården. Men under våren är vi med på två master-arbeten som genomförs på Danderyds Sjukhus, där logopeder och patienter använder sig av Dialog som ett komplement till den vanliga logopedbehandlingen. I arbetet där samlar vi kontinuerligt in feedback från patienterna som analyseras av masterarbetarna, berättar hon. 

Vilket stöd har ni fått från KTH Innovation? 

– Att få support från KTH Innovation har varit mycket värdefullt för oss! Från november 2021 och ett år framåt var vi en del av KTH Innovations pre-incubator program. Att vara det och att få tillgång till individuell business coaching i stor utsträckning har hjälpt oss att fatta kloka beslut och föra företaget vidare, berättar Filippa Kärrfelt.  

Vilken var den största utmaningen som nystartat bolag? 

– Ingen av oss har erfarenhet av detta, så det har definitivt varit en del utmaningar. Exempelvis att förstå hur man söker finansiering och vad potentiella investerare eller bidragsgivare vill se för att satsa på en idé. Vi har fått låta bli att fokusera enbart på produktutveckling för att ta tid till affärssidan också. Det är ju är en förutsättning för att företaget och produkten ska lyckas! säger hon.

Var är bolaget är om fem år? 

– Då hoppas vi vara en ledande leverantör i Sverige av verktyg som förbättrar rehabiliteringen för personer med afasi. Vi planerar att utveckla programmet, t.ex. för andra språkstörningar för vuxna, där vi tror att den befintliga tekniken kan appliceras. Vi vill finnas på alla de nordiska språken, och även ett flertal andra europeiska språk, säger Filippa Kärrfelt.  

Vad krävs för att nå dit? 

– Vi behöver fortsätta bygga Dialog på ett skalbart sätt, där det går lätt att tillhandahålla produkten på flera språk. Vi behöver också jobba med internationella kvalitetscertifieringar, för att visa att vi är en seriös aktör som håller måttet på en global marknad, avslutar hon.

Läs mer: