För tio år sedan var Careligo ett av första svenska start-up företagen som utvecklade digitala distansvårdslösningar. Från början handlade det om ett egenvårdsverktyg för hjärtsviktspatienter, men idag har produktportföljen utvidgats till att erbjuda kundanpassade distansvårdsplattformar för flera kroniska tillstånd.
Under våren tecknade Careligo avtal med Region Skåne, som blev den tredje regionen att erbjuda produkten Optilogg till hjärtsviktspatienter. VD Fredrik Westman berättar mer.
Hur har egenmonitorering och distansvård utvecklats under de tio år som Careligo har funnits?
Fredrik Westman. – När vi började verksamheten för 10 år sedan fanns det en handfull bolag, primärt amerikanska, som tillhandahöll lösningar för distansmonitorering där patienten enbart mäter och skickar sin data till vårdgivaren som de facto blir den som monitorerar. När vi utvecklade vår lösning Optilogg var vi de första som började jobba med distansvård - med ambitionen att hjälpa patienten ta en en mer aktiv roll i hanteringen av sin sjukdom, berättar Fredrik Westman.
Under dessa år har många lösningar för distansmonitorering försvunnit från marknaden, men ännu flera har tillkommit. Än så länge finns otillräckligt med studier för att säga vilken effekt distansmonitorering har på sjuklighet och hälsoekonomi, men sjukvården har kunnat testa och utvärdera olika lösningar och därmed successivt börjat lära sig hur digitaliseringen kan nyttjas för att stärka vårdprocesserna.
– Fortfarande 10 år senare kan vi, lite förvånade, konstatera att vi fortfarande är de enda som först och främst jobbar med distansvård, och som har valt att säkerställa publicerade randomiserade kliniska studier för att påvisa att vår lösning har en klinisk relevant effekt som även är skalbar och hälsoekonomiskt gynnsam, säger han.
Vilken är den största överraskningen från åren med Careligo?
– När vi startade CareLigo var det många som sa till oss att man behöver ha tålamod för att introducera nya lösningar till sjukvården och det tar tid att förändra etablerade och validerade vårdprocesser. Med vår bakgrund från pacemaker-industrin var det därför självklart att vi skulle visa klinisk effekt för vår lösning innan vi skulle erbjuda denna till sjukvården. Därför har vår största förvåning under dessa år varit hur lite utrymme klinisk validitet och säkerhetsdata får när regionerna ska upphandla nya lösningar, säger Fredrik Westman.
En förklaring till detta kan vara att många regioner verkar betrakta nya digitala lösningar som IT-infrastruktur, vilket stämmer på lösningar för distansmonitorering, men inte på distansvårdslösningar.
– Vi skulle gärna vilja se fler kliniska parametrar i utlysningar för att säkerhetsställa den kliniska nyttan och patientsäkerheten, fortsätter han.
Vilka är de största utmaningarna på den här marknaden?
– Det är svårt att introducera nya innovativa vårdlösningar när regionerna många gånger söker övergripande upphandlingar för lösningar som ska täcka allt, vilka vanligen tilldelas stora slutna leverantörer som inte kan vara bäst på alla delar. Vissa regioner har insett att ingen medicinteknisk lösning kan vara optimal för alla diagnoser och ser istället att det behövs infrastruktur för att kunna integrera olika lösningar i ett ekosystem, där delarna kompletterar och förstärker varandra. Även i dessa regioner återstår mycket arbete för att nå effektiva, öppna och säkra system, och vi i branschen måste stötta detta arbete genom att jobba för mer standardisering där lösningar enklare kan prata med varandra och gå att ansluta till den övergripande infrastrukturen, säger Fredrik Westman.
En annan utmaning är att förändra vårdprocesser i stora sjukvårdsorganisationer där beprövade och validerade vårdlösningar naturligtvis skapar trygghet både i den enskilda sjukvårdspersonalens arbetsrutin och i förutsägbara behandlingsresultat för patienterna. Han säger att industrin behöver fokusera än mer på kliniska studier för att belägga våra nya lösningars effekt för sjukvården - samtidigt som sjukvården behöver hitta smidiga och effektiva sätt att arbeta med processförändringar när nya lösningar och metoder introduceras till personalen.
Vad är ni mest stolta över när det gäller utvecklingen av Careligo?
– Vi är otroligt stolta över att vi har lyckats skapa en lösning som 85-åringar utan tidigare teknikvana kan använda och att vi har en daglig användning efter 6 månader på 92%. Vi är övertygade om att vår världsunika användningsgrad är anledningen till att fyra kliniska publicerade studier visar att Optilogg minskar slutenvården med 40% och halverar risken att dö eller läggas in akut för hjärtsvikt, berättar han.
Vad ser ni mest fram emot det kommande året?
– Vi ser verkligen fram emot att tillsammans med Region Skåne kunna erbjuda Optilogg till en bredd av regionens hjärtsviktssjuka, och jag tror att den modell Skåne håller på att utveckla för digitalisering av sjukvården, kan bli modell för många andra i hur nya lösningar kan användas för att på ett kliniskt relevant sätt effektivisera sina vårdprocesser, säger Fredrik Westman.
Tillsammans med MedTech-bolaget Strikersoft har Careligo tagit fram en ny lösning i form av en virtuell sviktmottagning som ökar tryggheten för hjärtsviktspatienter och samtidigt bidrar till att minska arbetsbördan för vårdpersonal.
– Den här lösningen ser vi fram emot att kunna erbjuda regioner det kommande året, avslutar Fredrik Westman.