”Kostnaderna skenar”; ”Stora förseningar, lokalerna är inte anpassade till vårdens behov”; ”Vårdpersonalen rasar”, ja, rubrikerna är många och målar upp en dyster bild av den utveckling som pågår i Stockholm. Den bilden står i stark kontrast till vad jag och många med mig upplever på våra arbeten dagligen. Jag är sedan drygt fyra år programdirektör på Södersjukhuset, ett arbete som kan vara det roligaste i Stockholm just nu.
Den stora transformation som vården i Stockholm genomgår är i genomförandefasen. Många av de stora investeringarna är gjorda och nu börjar arbetet med att utföra alla de förändringar som ska leda till att medborgarna kan få vård på rätt nivå, med hög kvalitet, i rätt tid. Det här är en förändring som kommer ta tid och leda till många utvecklingsmöjligheter även fortsatt.
Här på programkontoret arbetar cirka 35 personer med varierad bakgrund. Många kommer från Södersjukhuset och har sin erfarenhet från vården, några har vi rekryterat utifrån och några hyr vi in som konsulter till utrustningsprojekt och som projektstöd.
Södersjukhuset stod klart på 1940-talet och nu är vissa av lokalerna mer eller mindre utmanande att bedriva modern sjukvård i. Vissa delar går att renovera på ett bra sätt, men för verksamheter som till exempel operation krävs så stora ombyggnationer att det är mer ändamålsenligt att bygga nytt. Vi har snart fått tre nya hus som tillsammans har en yta på 50 000 m2. NCC bygger behandlingsbyggnaden och försörjningskvarteret. I behandlingsbygganden ryms ett steriltekniskt centrum, laboratorium för patologi och cytologi, ett av Sveriges största bårhus, 24 operationssalar och en akutmottagning som ska kunna hantera upp mot 135 000 besök per år. Arcona bygger ett hus för sju vårdavdelningar med 24 enkelrum. Där ryms även infektionsavdelningar. Dessutom pågår en total upprustning av ytterligare en byggnad som ger 10 000 m2 i anslutning till behandlingsbyggnaden. Programkontoret ansvarar för att utrusta, inreda och driftsätta i etapper med start i år och fortsatt fram till 2020 när vi planerar att lägga ner.
För att lokalerna ska kunna utnyttjas på bästa sätt behövs ett stort antal förändringsledningsprojekt. Vårt övergripande mål är att Södersjukhuset ska kunna anpassa sin verksamhet till de nya förutsättningarna som gäller i Framtidens hälso- och sjukvård (FHS). Programkontoret har formulerat och driver projekt tillsammans med sjukhusets ordinarie linjeorganisation och ansvarar för att programmet som helhet genomförs och levereras enligt tidplan. En utmaning är att mottagarorganisationen, i de flesta fall linjeorganisationen, efter överlämning kan skapa förutsättningar att omsätta projekten i ordinarie drift och fullfölja intentionerna.
Medarbetarna på Södersjukhuset har i mycket hög utsträckning bidragit genom aktivt deltagande i allt från kravställning av utrustning till granskning av bygghandlingar och utformning av framtida samarbeten mellan olika verksamhetsområden. Vi har även haft stor glädje av de patientrepresentanter som vi knutit till oss för hjälp med utformning av olika typer av miljöer och andra konkreta frågor där vi behöver second opinion.
Om knappt två år ska arbetet vara klart och jag arbetar nu för att kunskap och erfarenhet som byggts upp på programkontor runt om i Sverige ska återanvändas. När stora sjukhusbyggen planeras i framtiden hoppas jag att patienters och personals kunskap tillsammans med arkitekter och byggare ska ge oss rätt sjukhus och positiva rubriker!
