I början av coronapandemin agerade Sophia Hobers forskargrupp snabbt. De lyckades få fram ett högkvalitativt snabbtest för mätning av antikroppar på bara ett par månader.
Sophia Hobers forskning handlar främst om studier av antikroppar och proteiner. Hon är professor i molekylär bioteknik. Framgången med covidtesterna är mycket tack vare ett lyckat samarbete, säger hon.
– Samarbeten med forskare från andra lärosäten behövs alltid. Jag kan teknik medan andra har den medicinska kompetensen.
Är det lättare att samarbeta mellan discipliner idag jämfört med när du startade din egen forskargrupp på KTH för 25 år sedan?
– Det är lite svårt att jämföra, eftersom jag inte jobbar med samma saker och inte är exakt samma person då som nu. Men samarbete är alltid av stor vikt, på egen hand räcker man varken långt eller brett. Genom att kombinera tekniska och medicinska discipliner kan man göra ett större och viktigare avtryck. Det gäller också att ha respekt för varandras kompetenser, vilket vi generellt är bra på i Sverige.
Vilka är utmaningarna med denna typ av samverkan?
– Det är att hitta någon som man jobbar bra tillsammans med. Att hitta rätt individ och område, att lära sig förstå varandra och som sagt att respektera den andres kompetens.
Redan efter ett par månaders forskningsarbete visade mätningsresultaten tydligt att enbart 6-7 procent av befolkningen insjuknade i Covid-19 under våren 2020. I juni 2020 publicerades forskningsrönen i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.
– Det var stort! säger Sophia Hober, som ser kommunikation som en viktig del av forskarrollen.
Berätta varför kommunikationen är så viktig.
– När man får medel från statliga källor för att forska så finns en förväntan att man bidrar, dels med att bygga kunskap, och även med att göra något som är användbart i samhället. Kunskap behövs och måste användas för att bygga innovationer som kan utvecklas till bolag. Men, har vi inte någon nyfikenhetsforskning så har vi inte heller några innovationer om 20 år. Vi behöver både innovationsdriven och nyfikenhetsdriven forskning för att Sverige ska fortsätta vara en viktig, konkurrenskraftig spelare i världen.
Hur bör man kommunicera forskning?
– Det går ju inte att stå med en megafon och skrika ut sin forskning, utan man behöver kanaler att kommunicera genom. Journalister väljer vad de vill skriva om så för att forskningen ska bli synliggjord är det viktigt att vara relevant i tiden. Det är en konst att skapa en historia som är värd att lyssna på och som inte är för krånglig eller svårgripbar.
Prismotivering Årets alumn 2022 på KTH:
”Professor Sophia Hober tilldelas utmärkelsen för att hon tidigt under covid-19-pandemin visade handlingskraft och agerade snabbt på en samhällsutmaning. Med sin erfarenhet inom analys av antikroppar och produktion av proteiner samlade hon forskarkollegor, finansiärer, myndigheter och andra aktörer och tog på kort tid fram ett högkvalitativt serologiskt test för att mäta antikroppar mot covid-19. Sophia Hober var ansiktet utåt under projektet och bidrog till att sätta KTH:s forskning på kartan. Genom att synliggöra hur forskning kan ge direkt samhällsnytta är Sophia Hober en inspiration för andra och en god ambassadör för KTH.”
I en längre intervju på KTH:s webb, förklarar hon steg för steg hur de tog fram antikroppstestet för covid-19. Där ger hon också sina bästa framgångstips till KTH-studenter! Läs den längre intervjun med Sophia Hober >