Mats Nilsson är professor vid Stockholms universitet, Institutionen för biokemi och biofysik och verksam vid SciLifeLab. Den forskning som han och hans forskargrupp bedriver fokuserar på utvecklingen av verktyg för molekylär analys, främst kopplat till cancerdiagnostik.
Forskningen är baserad på ett tvärvetenskapligt tillvägagångssätt som involverar samarbete inom bl.a. fysik, ingenjörsvetenskap, biomedicinsk samt klinisk forskning.
Berätta om din forskning.
– Jag utvecklar nya metoder för att analysera prover från patienter och andra biologiska material. Senaste tiden har vi fokuserat på en metod som gör det möjligt att molekylärt profilera celler i snitt från vävnadsprover, utan att extrahera molekylerna från cellerna. Vi gör det alltså i cellerna på plats i vävnaden. På så sätt får man reda på inte bara vad vävnaden innehåller för celler, utan också vad de gör, vilka andra celler de sitter tillsammans med samt hur de kommunicerar med varandra.
Vad är målet och vad vill du uppnå?
– Generellt vill jag att metoderna vi utvecklar möjliggör nya sätt att forska på, som ger oss ökad kunskap om de multicellulära system som våra organ är. Jag hoppas detta ska ge oss bättre kunskap om exakt vad det är för fel på olika organ vid olika sjukdomstillstånd, så att vi kan få fram bättre behandlingar av dessa tillstånd. Det slutliga målet är att översätta forskningen till industriella produkter för att göra teknologierna tillgängliga för forskarsamhället och sjukhuslabb.
Att SciLifeLab är ett samarbete mellan olika universitet, hur har det hjälpt utvecklingen för din forskning?
– Data från våra metoder behöver kompletteras och integreras med andra molekylära analysmetoder. Det finns gott om dessa på SciLifeLab, så det är en fantastisk miljö för denna typ av forskning.
Vad är nästa steg?
– Vi är nu i en beskrivande fas, dvs vi utför en grundläggande karakterisering av hur sjuk vävnad skiljer sig från frisk. Nästa steg är att börja använda metoderna för kliniska studier. Där samlar vi in data från en stor mängd patienter som fått olika typer av behandlingar för att se vilken effekt dessa har. Vi kommer att utveckla våra metoder för att de ska gå att göra i större skala, dvs lite enklare och billigare per patient för att dessa studier inte ska bli för dyra.
Vad tror du om möjligheterna i framtiden?
– Jag skulle vilja göra kartläggningen av DNA-sekvenser på samma sätt som vi redan har sekvenserat RNA och inom fler områden. Frågan är: Går det att göra samma sak med DNA? Det skulle i så fall vara väldigt användbart för diagnosticeringen och behandlingen av cancer. De flesta mutationer för cancer finns nämligen inte i RNA utan i DNA.
Slutligen, vilken är din favoritplats i Hagastaden?
– Hagaparken!
Mer om Mats Nilssons arbete: