Jan Ellenberg är Director för SciLifeLab sedan juli. I den här intervjun delar han med sig av sina tankar kring sitt bidrag till SciLifeLab. Han reflekterar också över styrkorna och utmaningarna som den svenska life science-industrin står inför.
Av dina erfarenheter, vad drar SciLifeLab mest nytta av?
– Jag hoppas kunna ge SciLifeLab ett starkt europeiskt perspektiv, efter att ha haft flera ledande positioner för vetenskapliga projekt över hela Europa. I min tidigare roll som fakultetsmedlem vid European Molecular Biology Laboratory (EMBL) ledde jag enheten för cellbiologi och biofysik. Dessutom samordnade jag inrättandet av Euro-BioImaging ERIC och EMBL Imaging Centre, vilket främjade forskningsinfrastruktur med öppen tillgång samt teknikutveckling på europeisk nivå.
– Ett av mina mål på SciLifeLab är att utveckla en heltäckande benchmarkingmodell för forskningsinfrastruktur, innovation och utbildning. En sådan modell skulle säkerställa kontinuerliga förbättringar och sätta standarder för spetskompetens inom forskarvärlden. Genom att upprätta sådana riktmärken kan vi bättre bedöma forskningsinfrastrukturernas prestanda, främja innovation och säkerställa att våra utbildningsprogram överensstämmer med det vetenskapliga behovet.
Vad anser du vara den svenska life science-industrins största styrkor?
– Life science-branschen drar stor nytta av Sveriges starka forskningsexpertis och väletablerade nationella forskningsinfrastruktur; SciLifeLab. Jag tror också att en nyckelfaktor som bidrar till ekosystemets framgång är samverkan mellan sektorer och discipliner. Förmågan att föra samman akademi, industri och sjukvård skapar en miljö där innovation och praktiska tillämpningar som baseras på grundläggande forskningsrön frodas.
Vad anser du vara den svenska life science-branschens största utmaningar?
– Vi befinner oss nu vid en kritisk punkt, där omfattande kvantitativa data om alla molekylära komponenter i levande system blir tillgängliga. Denna nya datakvalitet möjliggör för biovetenskap att dra nytta av AI-revolutionen inom datavetenskap och som har enorm potential att driva forskning och innovation framåt. Med detta kommer med utmaningen att effektivt producera, hantera och analysera stora mängder data. Att se till att denna ”dataskatt” är tillgänglig, säker och interoperabel över olika teknologier, samt att den tillåter integration av biovetenskapliga och medicinska data över hela Sverige, är helt avgörande. Life science-sektorn inom både akademi och industri behöver alltså skapa en avancerad datainfrastruktur som är redo för AI, utvecklar nya avancerade dataanalysverktyg och attraherar skickliga datavetenskaps- och AI-experter för att realisera den fulla potentialen i denna datadrivna era.
Vilken är din favoritplats i Hagastaden?
– Min favoritplats är förstås SciLifeLab, detta blomstrande nav för tvärvetenskaplig biovetenskaplig forskning och teknologi.