Stockholm Digital Care vill brygga glappet mellan äldres behov och företagens produktutveckling

Stockholm Digital Care är ett EU-projekt som har som mål att skapa tillväxt för små och medelstora företag i Stockholmsregionen som arbetar med välfärdsteknik. Genom ett större utbud av välfärdsteknik specifikt utformad för äldre ska projektet också bidra till välbefinnande för äldre.  Vi fick möjligheten att ställa några frågor till Emma Eng, projektledare för projektet. 

Berätta lite kort om Stockholm Digital Care och varför projektet behövs.Stockholm Digital Care är ett femårigt EU-projekt som har som mål att skapa tillväxt för små och medelstora företag i Stockholmsregionen som arbetar med välfärdsteknik. Med ett större utbud av välfärdsteknik specifikt utformad för äldre ska projektet samtidigt bidra till ett självständigt liv och välbefinnande för äldre som bor kvar hemma. Företagen upplever att det är svårt att få komma till tals med sin slutkund och risken är att fel typ av produkt utvecklas. Projektet ska därför brygga glappet mellan verksamhetens och de äldres behov och företagens produktutveckling. Detta gör vi genom att förmedla behov men också vilka krav som ställs på en produkt som ska användas inom omsorgen. Företagen kan också få testa sin produkt exempelvis hemma hos äldre för att kunna anpassa den ännu bättre till verkligheten. Man skulle kunna sammanfatta det som hjälp till självhjälp, att företagen ska förstå vad de och deras produkt behöver för att bli framgångsrik men att faktiskt göra det är upp till företaget självt. Vi pratar också mycket med köparna, både de äldre och offentliga verksamheter, för att de ska förstå vad nyttan med välfärdsteknik kan vara för dem. 

Vilka deltar i projektet? Projektet drivs av sex samverkansparter: Stockholms stad (projektägare), Stockholm läns landsting, Huddinge Kommun, Nacka kommun, RISE och Kommunförbundet Stockholms Län.

Vilka drar nytta av resultaten? Projektet ska gynna företagen i form av ökad tillväxt men också de äldre och omsorgsverksamheten genom att de produkter som företagen utvecklar fyller verkliga behov och ökar kvaliteten i omsorgsarbetet och livskvaliteten för de äldre. 

Vad menas med välfärdsteknik? Kan du ge något exempel?Enligt Socialstyrelsens termbank är välfärdsteknik teknik som hjälper till att kompensera för en funktionsnedsättning, exempelvis en nedsatt kognitiv förmåga som en följd av demenssjukdom eller nedsatt rörelseförmåga på grund av ålder eller skada. Men jag skulle egentligen vilja utvidga det till all digital teknik som hjälper dig i vardagen. Olika typer av trygghetsskapande larm pratar man ofta om vad det gäller välfärdsteknik. Ett larm som säger till när någon kliver ur sängen, går ut genom dörren eller ramlar. Spårningsteknik, som GPS, för att personer med demenssjukdom ska kunna hittas. Medicinpåminnare som hjälper dig att ta rätt medicin vid rätt tidpunkt. Även verksamhetsstöd som digital signering av mediciner eller möjlighet att dokumentera i mobilen. Ibland handlar det om teknik som alla kan ha nytta av men som är extra central i omsorgsverksamheten, till exempel digitala lås för att hemtjänster ska slippa åka till kontoret och hämta nycklar hela tiden. 

Nu har projektet varit igång ett tag, vad har de största utmaningarna hittills varit? Det saknas inte utmaningar i den här branschen, vilket man inser när man startar. En enorm utmaning är bristen på samordning kring standarder vilket gör att det inte är säkert att produkter fungerar tillsammans. Företagen vet inte vilka standarder de ska utveckla produkterna enligt och offentlig verksamhet vet inte vilka standarder de ska kravställa. Nationell samordning på det här området vore verkligen önskvärt. 

Om man pratar om utmaningar inom projektet är det som för många andra samverkansprojekt att hitta en gemensam linje och en form för projektet. Många intressen ska samsas inom samma ram. Det är också en utmaning att landa i hur projektet gör mest nytta givet de resurser som finns. Större delen av budgeten består av personaltimmar så vi måste verkligen utnyttja den kompetens som finns hos projektmedlemmarna för att göra nytta. Däri ligger också upplägget med hjälp till självhjälp, att företagen ska förstå hur produkten behöver utvecklas och vilka krav som kommer ställas på den. Som en anekdot kan jag nämna att vi spenderade en hel del tid på att hitta en lösning för videomöten som funkade för alla inblandade. Känns ironiskt när projektet handlar om standarder...

Hur kan företag som idag inte är involverade i projektet bli involverade? Projektet är öppet för alla företag med säte i Stockholmsregionen som uppfyller kraven för ett SME och som utvecklar välfärdsteknik för äldre. Välkomna att läsa mer på vår hemsida www.stockholmdigitalcare.se eller anmäl dig till vår kommande nätverksträff. Den går av stapeln den 10 mars på H2 Health Hub med talare från Upphandlingsmyndigheten och anmälan finns på vår hemsida.