JOHAN SCHUBER: Stockholm har en unik möjlighet att stärka sin roll som ledande Life Science-aktör i Europa inför EU:s kommande strategi 2025. För att nå dit krävs en tydlig strategi som lyfter regionens styrkor – från SciLifeLab till digital hälsa och industrisamverkan. Frågan är: Vad är Stockholm bäst på, och hur positionerar vi oss för framtiden?
Under sex månader på Universitetsalliansen Stockholm Trios Brysselkontor har mitt arbete fokuserat på att påverka nästa ramprogram, FP10. Stockholm Trio – d.v.s. Karolinska Institutet, KTH och Stockholms universitet – är en av de största mottagarna av EU-finansiering från Horisont 2020 och Horisont Europa. Arbetet har särskilt handlat om att skapa förutsättningar för pre-competitive research collaboration, en prioritet för både Stockholm Trio och regionens forskningsintensiva företag. Samarbetet med Stockholmregionens Europakontor är centralt eftersom forskningsfrågor ofta hänger samman med lagförslag som AI-förordningen och European Health Data Space (EHDS).
En unik miljö för påverkan
Bryssel är en dynamisk arena där närhet till EU:s institutioner och ett tätt nätverk av lobbyingkontor skapar möjligheter till dialog och snabba kunskapsutbyten. Här deltar kommissionen aktivt i seminarier och evenemang, vilket öppnar för input i pågående processer. Universitetskontorsnätverken, där Stockholm Trio ingår, erbjuder ett rikt engagemang och utbyte, vilket är ovärderligt i arbetet med att stärka svensk konkurrenskraft.
Inflytande kräver strategi
För att Sverige ska öka sitt inflytande inom EU måste vi se närvaron som en investering, inte en kostnad. Finland har visat vägen genom att placera nationella experter på strategiska positioner samt uppmuntra till karriär inom EU-kommissionen. Sverige bör följa deras exempel och arbeta för att fler svenska experter är med och formar EU:s politik.
En möjlighet för Stockholm
EU:s kommande Life Science-strategi, som planeras till juni 2025, är en chans för Stockholmsregionen att befästa sin ledande roll inom Life Science. För att lyckas krävs en tydlig strategi där regionen fokuserar på sina unika styrkor. Vad gör Stockholm konkurrenskraftigt, och hur kan vi maximera vår påverkan i EU:s beslutande processer?
Globala hubbar: en utmaning för EU
EU står inför utmaningen att konkurrera med ledande forskningshubbar i USA och Kina. Draghi-rapporten lyfter fram EU:s fragmenterade stödstruktur, som ofta leder till små kluster istället för några få starka. För att Stockholm ska bli en prioriterad nod i den nya strategin krävs en tydlig positionering som en globalt attraktiv aktör. Greater Copenhagen med Medicon Valley arbetar aktivt med att framhäva sin potential i Bryssel. Ett möjligt steg för Stockholm kan vara att stärka samarbetet inom Norden med en gemensam Life Science-hub som kan mäta sig med globala konkurrenter, eller att samarbeta med andra starka aktörer, exempelvis Tyskland och deras framväxande kluster i Bayern.
Stockholm har flera styrkeområden:
- SciLifeLab och spetsforskning, ett av Europas ledande centra för molekylär biovetenskap med internationella nätverk som EMBL.
- Industriakademisk samverkan genom exempelvis MedTechLabs där forskning, industri och kliniska prövningar på Karolinska Universitetssjukhuset kombineras framgångsrikt.
- Digitalisering och AI inom hälsa: Stockholm har en ledande roll inom utvecklingen av digitala hälsoverktyg, särskilt med koppling till EHDS.
- Vi behöver även identifiera unika nischer, exempelvis avancerad bilddiagnostik, precisionsmedicin och innovativa kliniska prövningar, där Stockholm kan erbjuda något särskilt.
Genom att bygga vidare på våra styrkor och ta en mer aktiv roll i EU:s strategiska processer kan Stockholm utveckla sin position som en ledande Life Science-aktör i Europa. Men det kräver en långsiktig strategi, regional samverkan och en tydlig internationell profil.
