Du är här

Stockholm Life Tech synliggör honungsmagneterna för regionens FoU

Projektet Stockholm Life Tech syftar till att tillgängliggöra forsknings- och innovationsinfrastrukturer till små och medelstora företag. Projektet finansieras av Europeiska regionala utvecklingsfonden och projektägare är Region Stockholm. Övriga parter är Akademiska Hus, Flemingsberg Science, Karolinska Institutet, Karolinska Institutet Science Park, Karolinska Universitetssjukhuset och Stockholm Science City. Vi fick tillfälle att ställa ett par frågor till projektledare Nina Lahti som har arbetat i projektet sedan starten försommaren 2020.

Berätta mer om Stockholm Life Tech, vilka resultat hoppas du få se?

Jag hoppas att vi ska kunna bidra till att tydliggöra Stockholms styrkor inom life science, med speciellt fokus på precisionsmedicin och det som kallas för ATMP, advanced therapy medicinal products. Att jag fick möjlighet att arbeta med Stockholm Life Tech beror på att jag under många år har verkat i gränslandet mellan offentlig sektor – hälso- och sjukvård – och innovation och företagande. I det här projektet samlas både forsknings- och innovationsinfrastrukturer, som Vecura, ANA Futura och SciLifeLab, med vården och Karolinska Institutets holdingbolag och science park – den bryggan mellan forskningsresurser, innovation och företagande tror jag är en nödvändighet för att kunna komma framåt gemensamt.

Du har gedigen erfarenhet av samverkansprojekt och av arbete med innovation inom vården – finns det några generella nycklar till framgång?

Jag tror att samverkansprojekt handlar om att skapa förutsättningar för en rörelse. Det handlar om människorna, kulturen och de produkter organisationerna levererar. Det gäller att förstå landskapet och ta den tid som behövs för att identifiera de behov som finns hos företag och forsknings- och innovationsinfrastrukturer, men också att förstå att projektet måste vara agilt – målen kan komma att ändras under vägen för att på bästa sätt möta behoven. Så mina nycklar till framgång kanske kan sammanfattas; ta tid för behovsanalysen, bli inte för förälskad i projektplanen – den kan behöva förändras, och fokusera att stärka de nätverk som finns inom projektet.

Behöver vi ett projekt för att tillgängliggöra forsknings- och innovationsinfrastrukturer? Hittar inte företagen dit ändå?

Det korta svaret är ”ja” – vi behöver projekt för att sänka trösklarna för att forsknings- och innovationsinfrastrukturer ska hitta varandra, och ”nej” – det är inte så lätt för företag att navigera i gränslandet med offentlig verksamhet.

Jag tror att det finns ett stort behov av kompetens att möta företag som arbetar med att lösa samhällsutmaningar. Det viktigaste är att vi lyssnar och lär av varandra med varandra, såväl universitet och vård som företag.

Vilka är Stockholmsregionens styrkor inom life science och hur ska vi kunna maximera nyttan av dem?

Stockholm är en universitetsstad där samarbetet inom universitetsalliansen Stockholm trio gör den än starkare. Regionens hälso- och sjukvård – där Karolinska Universitetssjukhuset rankades på plats tio i världen förra året – erbjuder vård i världsklass. Även Centrum för Hälsodata – Region Stockholms satsning på att möjliggöra en säker, enhetlig process för utlämning av hälsodata – är unikt. Här har vi också ATMP och precisionsmedicin som styrkeområden. Möjligheten att kombinera de olika delarna tror jag kommer fungera som en honungsmagnet för Stockholmsregionen.

Nina Lahti, projektledare för Stockholm Life Tech