En modern storstadsregion måste vara bra på mycket. Den behöver ett näringsliv med både stora, börsnoterade bolag men också en rik start up-miljö. Den behöver bra infrastruktur, bostäder och en fungerande bostadsmarknad. Vidare behöver den pålitlig välfärd i form av vård, skola och förskola, och ett spännande kulturliv för att behålla och locka till sig världens talanger.
Men en modern storstad måste också ha tänkande och forskning i toppklass. Här har vi i Stockholm-Uppsala stolta traditioner. När man i dag pratar om avancerad teknik för hälsa är det svårt att inte tänka på att det var just i vår region som ett av genombrotten först såg dagens ljus: pacemakern. En då närmast science fiction-artad operation där 1950-talets ledande elektronik bokstavligt talat monterades in i Arne Larsson, som dessutom lyckades överleva pacemakerns båda skapare, uppfinnaren Rune Elmqvist och kirurgen Åke Senning.
Traditionerna när det gäller att föra detaljerade register över vår hälsa är långa. I dag finns cirka 100 kvalitetsregister för olika diagnoser som i detalj går igenom behandlingar och resultat för snart sagt alla i Sverige som drabbats av en viss sjukdom.
Och med dagens tekniska möjligheter att hantera stora datamängder är detta en potentiell guldgruva, både datan i sig men också kunskapen om hur man systematiskt samlar in den. Stockholms Handelskammare har bland annat föreslagit ett nordiskt-baltiskt ”frihandelsområde” för patientdata, så att man kan hämta ut recept eller låta läkare ha tillgång till de delar av ens journal som man väljer i hela Norden och Baltikum, eller göra forskning och utveckling möjlig för en större population.
Tyvärr är vi långt därifrån i dag. I själva verket råder stora problem med att bara överföra data mellan landsting och kommun, eller mellan olika landsting. Integritetsvinsterna av att till exempel en gammal patients hemtjänstpersonal inte kan se vilken vård som utförts på sjukhus är svår att se.
Men också för forskning och utveckling finns regler som stjälper betydligt mer än de hjälper. Allt fler börjar inse att Sverige och Europa ligger efter delar av Asien och USA när det gäller artificiell intelligens (AI). Ett centrum för AI kopplat till hälsa placerat i Stockholm-Uppsala skulle bygga vidare och utveckla den goda tillgång till patientdata vi redan har.
De kommande decennierna kommer med hög sannolikhet att erbjuda en snabb medicinsk utveckling. Vi kan dra nytta av det på flera sätt – som potentiella patienter men också som den region där många kliniska prövningar utförs. Men då gäller det att regionen har en struktur som gör det attraktivt att utföra kliniska prövningar. Även här finns mycket att göra – vi ser i dag kliniker som tvingas att tacka nej till kliniska prövningar på grund av att de måste ta en orimlig ekonomisk risk.
Att utnyttja potentialen i patientdata, göra Sverige ledande på AI för hälsa och göra Stockholm-Uppsala mer attraktivt för kliniska prövningar kan låta övermäktigt. Men låt oss inte glömma att vår region har mycket goda förutsättningar: ledande medicinsk forskning, stora register och ett fantastisk life science-kluster av framgångsrika bolag.
