Du är här

Tummarna i luften för nya e-hälsolösningar

Det handlar om att välja mellan framtid eller dåtid, eller som Beatles-trummisen Ringo Starr formulerade det: ”You either kiss the future or the past goodbye”. Med det citatet inledde Patrik Sundström, programansvarig för e-hälsa på SKL, sin exposé över den digitala utvecklingen inom vården när han gästade projektet Ordnat införande av digitala produkter och tjänster på Vitalis i Göteborg.


”Offentlig sektor står inför ett vägskäl: att hålla fast i det gamla eller gå in i framtiden”, konstaterade Patrik Sundström, programansvarig för e-hälsa på SKL. Foto: Jonas Hansson.

Vårdens transformation med stöd av digitala produkter och tjänster, exempelvis appar för patienter med kroniska sjukdomar, var ett av huvudspåren då Nordens ledande e-hälsomöte Vitalis arrangerades i Göteborg. 

– Hemmonitorering är ett hett område som kommer att förändra svensk sjukvård i grunden och bidra till att förflytta mycket av vården till hemmen, konstaterade SKL:s Karina Tellinger McNeil, projektledare för Ordnat införande av digitala produkter och tjänster och samordnare för Vision 2025, där målet är att Sverige 2025 ska vara ”bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter”.

Språnget är taget och på Vitalis presenterades visionerna, som snart ska bli verklighet.

Två gäster hade bjudits in från Danmark och Belgien, länder som också ligger långt framme inom e-hälsoarbetet.

Danmark inför hemmonitorering för KOL

Mette Harbo, digitaliseringschef på Köpenhamns kommun och en av fyra ledamöter i den danska styrelsen för telemedicin, berättade om det nationella initiativet för samordnad e-hälsa i Danmark, där regeringens hälsodepartement tillsammans med samtliga 98 kommuner och fem regioner kommit överens om en nationell informationsplattform. Med hjälp av appar och sensorer, som levereras av flera olika leverantörer för att säkerställa konkurrensen, ska olika patientgrupper därigenom erbjudas hemmonitorering.

Först ut är patienter med KOL, ett medvetet val eftersom det är patienter med kostsam vård, men på sikt räknar man med att fler sjukdomskategorier ska tillkomma, som hjärt/kärl och diabetes.

– Vi har diskuterat e-hälsolösningar i decennier och genomfört många olika piloter, men nu är det äntligen dags att skala upp och implementera i hela landet. En viktig grupp för att det ska fungera är förstås de läkare som ska förskriva de telemedicinska lösningarna. I maj 2020 kommer vi att gå live, konstaterade Mette Harbo.


”Vi har diskuterat e-hälsolösningar i decennier och genomfört många olika piloter, men nu är det äntligen dags att skala upp och implementera i hela landet”, berättade Mette Harbo, från den danska styrelsen för telemedicin. Foto: Jonas Hansson.

Appar ett komplement till medicin

Också Belgien ligger långt framme med e-hälsolösningar. Om det berättade Etienne Maerien, e-hälsorådgivare till den belgiska hälsoministern. Han konstaterade dock att det fanns vissa organisatoriska oklarheter kring var ansvaret för e-hälsofrågorna ligger eftersom det finns flera regionala parlament utöver det nationella, som har huvudansvaret för landets e-hälsoplattform mHealthBelgium.

I nuläget handlar det framför allt om appar som stödjer patienter med bland annat stroke, diabetes, kronisk smärta, psykisk ohälsa, hjärt-/kärlsjukdom och KOL.

– För vårdgivarna är förskrivandet av appar ett komplement till att ordinera medicin eller terapi, förklarade Etienne Maerien och tillade att de företag som levererar digitala tjänster behöver genomgå certifieringsprocess, registrera sin tjänst i en portal och betala en årlig avgift för att medverka där.

Han berättade också att allt fler invånare vill ta del av sina hälsodata och att åtta miljoner har gett sitt godkännande att dela den, något som samordnas i regeringens initiativ #dataforbetterhealth.


Etienne Maerien, e-hälsorådgivare till den belgiska hälsoministern, konstaterade att för vårdgivarna är förskrivandet av appar ett komplement till att ordinera medicin eller terapi. Foto: Jonas Hansson.

”Det räcker inte att skruva på det befintliga”

Innan dagen avslutades med en paneldiskussion höll Patrik Sundström, programansvarig för e-hälsa på SKL, ett anförande om dåtid och framtid:

– Offentlig sektor står inför ett vägskäl: att hålla fast i det gamla eller gå in i framtiden. Med digitaliseringen skapas förutsättningar och en sak kan vi vara säkra på: att tiden framför oss inte på något vis ser ut som det vi lämnar bakom oss. Vi kommer inte bara att behöva skruva på det befintliga, det är att sätta målet för lågt, utan det är betydligt större steg än så som måste tas. Det är inte heller längre staten som har monopol på hälso- och sjukvård utan lika mycket killar och tjejer som jobbar i sina startup-företag och planerar hur de ska kunna göra gott för världen.

Förslag på ett ”kravbibliotek” för digitala tjänster

Han konstaterade att digitaliseringen har skapat nya möjligheter att stötta människor i deras vardag.

– Det är ingen som i dag skulle acceptera att gå till banken för att få veta saldot på sitt konto, på samma sätt måste vården finnas där människor lever, leker och äter. Vi är på väg in i ett nytt läge, där också lagstiftningen måste ses över. Den är riggad för myndigheter istället för att vara individfokuserad.


”Vi måste bli bättre på att samarbeta istället för att jobba var och en på sitt håll”, ansåg Lisa Lundgren, utvecklingsstrateg på Region Norrbotten. Foto: Jonas Hansson.

Lisa Lundgren, utvecklingsstrateg på Region Norrbotten (en av parterna i projektet Ordnat införande av digitala produkter och tjänster) beskrev att projektet arbetar med att ta fram ett ”kravbibliotek” där företag får information om vilka krav och regler som behöver uppfyllas för att deras digitala tjänst ska kunna användas inom hälso- och sjukvården i Sverige.

I ”kravbiblioteket” ingår även checklistor för hur vårdgivare kan introducera en digital tjänst inom vården och ta del av erfarenheter från piloter runt om i landet.

– Vi måste bli bättre på att samarbeta istället för att jobba var och en på sitt håll, konstaterade hon, varpå det bland åhörarna på Vitalis syntes fler tummar upp i luften, ett tydligt tecken på att det är högt tid för de svenska e-hälsolösningarna att ta steget in i framtiden.

2025 är snart här.


Andreas Namslauer (till höger) från Stockholm Science City Foundation höll i en diskussion om möjligheter och farhågor kring hemmonitorering och ordinerad egenvård. I panelen medverkade Kristina Groth, ansvarig för telemedicinsk utveckling på Karolinska universitetssjukhuset, Anna Granevärn, primärvårdschef i Region Jämtland/Härjedalen, och Krister Björkegren, regiondirektör i Region Östergötland.

Text författad av: Jonas Hansson, Region Norrbotten