Du är här

Valneva skalar upp för produktion av Covid-19-vaccin

Vaccinföretaget Valneva har ett Covid-19-vaccin i pipeline och ökar nu produktionskapaciteten bland annat på anläggningen i Solna. Vi ställde några frågor till Janet Hoogstraate, sitechef på Valneva Sweden AB.

Berätta mer om ert Covid-19 vaccin!

Valneva använder en väletablerad vaccinmetod (inaktiverat virus) med en beprövad historia som utnyttjar vår befintliga FDA / EMA-godkända tillverkningsplattform. Detta är en klassiskt vaccinmetod som har använts i 100 år och kan användas i utsatta populationer (t.ex. gravida kvinnor, äldre och vissa patienter med nedsatt immunförsvar). Tillverknings och försörjningskedjor är väletablerade på Valneva och kan överföras till vaccinet som internt benämns VLA2001. Vi bygger ut vår befintliga API-tillverkningsanläggning i Livingston, Skottland och förbereder för fyllning, förpackning och distribution av slutprodukt vid vår anläggning i Solna. Ytterligare fyllningskapacitet i Solna håller nu på att etableras. Vårt mål är att gå in i kliniska studier i slutet av 2020. Om den kliniska utvecklingen lyckas kan ett första myndighetsgodkännande vara klart under andra halvan av 2021.

Valneva satsar stort på utveckling av vaccin i Sverige – vilka är de främsta för- respektive nackdelarna med att utveckla läkemedel här?

Verksamheten i Solna har en lång erfarenhet av vaccintillverkning och distribution. Idag tillverkar vi det kommersiella vaccinet DUKORAL® från start till slutprodukt för den globala marknaden samt tillverkar klinisk prövningsmaterial på uppdragsbasis. Vi har därmed en bred erfarenhet, kompetenta medarbetare, lämplig utrustning, lokaler och kvalitetssystem för att kunna ta oss an tillverkning av fler vacciner. Sverige och för vår del Stockholmsområdet erbjuder en bra bas för kompetens med flera företag i branschen och närheten till universitet, högskolor och andra utbildningsinstitut. Dessutom finns det en bra infrastruktur, stabil och miljövänlig energiförsörjning, politisk stabilitet, bra sjukvård och omsorg och en hög livskvalitet. Regeringen ser forskning och utveckling inom life science som ett prioriterat område, likaså prioriteras den tillverkande industrin. Dock ses tillverkning inte alltid som innovativt vilket gör det svårare att få stöd för finansiella investeringar. Speciellt för utländska bolag som inte ser den Svenska marknaden som avgörande för sina produkter bör attraktionskraften att investera i Sverige höjas.

Kompetensförsörjning har lyfts i life science-strategin som en särskild utmaning för den del av life science-industrin som har produktion i Sverige, hur ser du på det?

Kompetens inom läkemedelstillverkning kommer både från utbildning och från praktisk erfarenhet. När AstraZeneca flyttade ut en del av sin produktion utomlands och Pharmacia la ner delar av sin produktion, minskade möjligheten för denna praktiska utbildning i Sverige som även kom mindre företag till godo. Dock ser vi en mycket positiv utveckling under senare tiden, produktion som flyttas tillbaka till Sverige, nya satsningar från såväl stora som mindre företag och special-designade yrkesutbildningar till läkemedelstekniker. Det finns bra samarbete mellan tillverkande företag till exempel genom SwedenBIO. Att dela med sig av erfarenheter utan att det behöver innebära att man delar företagshemligheter kan utgöra en konkurrensfördel för tillverkningsindustrin i Sverige. En annan bra form av kompetensutveckling är samarbete inom produktionsområdet mellan universitet och flera företag som till exempel AdBioPro ett kompetenscentrum med stöd av Vinnova eller DevelopVaccines med stöd av KK Stiftelsen. 

Vad krävs för att Valneva ska lyckas i det globala Covid-19-vaccin-racet?

Vi ser den stora satsningen på Covid-19 vacciner inte som konkurrens mellan företag utan utmaningen ligger i att få fram vaccin så fort som möjligt och skala upp produktionen för att kunna möta behovet. Viktigt här att påpeka att vi, precis som andra företag håller fast vid att vi inte tummar på säkerheten. För att kunna få fram vacciner så tidigt som möjligt måste alla delar av utvecklingen gå parallellt i stället för sekventiellt. Vi investerar i storskalig produktionen under tiden vi kör kliniska studier. På så sett är det möjligt att förkorta en utveckling som normalt tar 10 år ner till 18 månader. Detta har inte gjorts förut. För att lyckas krävs en bra planering, rätt kompetens och bra samarbete, samt avtal med olika länder för att minska den finansiella risken av att investera redan nu i storskalig produktion.

 

Anna Frejd, Stockholm Science City