Att bygga om patientens egna immunförsvar för att bota cancer – det har Gunilla Enblad sitt fokus på, såväl forskningsmässigt som kliniskt. Hon är överläkare inom onkologi på Akademiska sjukhuset i Uppsala samt professor på Institutionen för immunologi, genetik och patologi på Uppsala universitet.
CAR-T-cellsbehandling, där patientens immunsystem används för att förstöra cancercellerna, har använts sedan 2014 i Uppsala och sedan 2019 i landet för patienter med vissa typer av lymfom och leukemier.
– En otroligt häftig teknik vars intåg verkligen gjort skillnad. När jag hörde talas om den första gången tänkte jag att det var science fiction som inte skulle fungera, men det gör det! säger Gunilla Enblad.
Hela situationen är fascinerande, och som hon säger – detta är bara början. Men även om metoden har effekt och är säker så krävs försiktighet så man inte tar för stora risker. I början gavs CAR T-celler inom kliniska studier där 39 patienter behandlades, på den tiden först i Europa. Studierna visade bra resultat med mindre biverkningar men tyvärr var nog de cellerna inte lika potenta som den kommersiella produkt som används nu.
– Kanske tröttades cellerna ut för mycket, resonerar hon.
Nu använder man i stället kommersiella CAR T-celler, Yescarta och Kymriah. Behandling med CAR T-celler ställer stora krav. Allt måste också fungera med sjukvården strukturer. Det som är problematiskt är priset, för det kostar mycket pengar men vi har i Sverige bestämt att vi ska använda denna metod till alla som behöver den.
I Cancerfondens styrelse
Cancerfonden är grundad 1951 och styrelsen består av medlemmar som nomineras av flera organisationer. Läkarförbundet nominerade Gunilla och hon var fram till i somras med i styrelsen.
– Det bästa med tiden i styrelsen var att det är en så bra verksamhet, verkligen gedigen och seriös, tycker hon.
Alla positioner har en tidsbegränsning på nio år, även de som har med forskningsmedel att göra. På styrelsemötena behandlas beslut för policyinriktningar och alla som granskar ansökningar är forskare. Målet är att ge pengar till cancerforskningen, att verka för att man inte ska bli sjuk samt för en bra sjukvård. Hon understryker den transparens som finns i hur pengar används, att medlen används till rätt saker och att givarna behandlas respektfullt.
– Jag har ett stort förtroende för Cancerfonden, en genomgod och ärlig organisation. Alla som jobbar här är otroligt engagerade, säger Gunilla.
Stora framgångar inom forskningen
För några decennier sedan gjordes en stor satsning på preklinisk forskning. Den kritiserades på 1990-talet för att man inte såg att den ledde till något. Men nu ser vi verkligen frukterna av den här satsningen, även internationellt. Vi förstår nu cancerns mekanismer; hur den har uppstått, vad som händer i cellerna och hur den kan behandlas. Alla cancerformer har något genetiskt fel, tex. mutationer, och med selektiv behandling kan man angripa enbart dem, och biverkningarna blir då färre.
Fler kliniska prövningar behövs
Några av Sveriges styrkor enligt Gunilla är preklinisk forskning, universitet, sjukvård och den bästa överlevnaden i världen. Ett problem vi har är hur de nya kunskaper ska nå patienterna. En annan svaghet är att vi är lite dåliga på att driva kliniska prövningar. Det kostar mycket pengar, men här borde vi kunna göra mer.
– För att öka kunskapen och införa nya behandlingar behöver vi grundforskning. Jag gillar att man har preklinisk och klinisk forskning translationellt, alltså att det som upptäcks i grundforskningen används i sjukvården, säger Gunilla.
Vetenskaplig rådgivare åt flera bolag
Ibland är det svårt för läkemedelskandidater att komma vidare till patient. Gunilla trycker på vikten av att underlätta detta. Därför är hon vetenskaplig rådgivare åt Sprint, XNK-therapeutics och Elicera Therapeutics, aktörer som utvecklar cancerläkemedel.
– Jag gör det är för att det är roligt och spännande. Det är viktigt att vi har svenska läkemedelsföretag som kan utveckla nya läkemedel, säger hon.
Att man ska bli påverkad av läkemedelsindustrin är en gammal rädsla som finns och det får man givetvis ha koll på, säger hon. Men läkemedelsindustrin är viktig och vi är beroende av den – att säkra tillverkning och distribution är deras jobb och inte sjukvårdens.
I Kungl. Vetenskaps-Societeten
Gunilla är ledamot av Kungl. Vetenskaps-Societeten i Uppsala, en akademi som grundades 1710. Den verkar för vetenskap på många områden genom att bl a dela ut priser.
– Celsius och Linné är några av dem som blivit invalda tidigare, så det är hedrande att vara med, avslutar hon.
Text: Christina Jägare
Gunilla Enblad tilldelas Rudbeckmedaljen, läs mer på Uppsala Universitets webbsida >>