”Att engagera civilsamhället är kärnan i vårt arbete”

ReAct (Action on Antibiotic Resistance) har kontor i Zambia, Indien, Ecuador och Sverige och engagerar ett stort nätverk av olika aktörer; det kan vara lärare och elever på skolor i Latinamerika, vårdpersonal i Indien, parlamentariker i afrikanska regionen, sjuksköterskor i Ukraina och stora globala organisationer som Världshälsoorganisationen (WHO).   

– Vi är faktiskt ett av de första internationella nätverken som visade hur komplex antibiotikaresistensfrågan är och vad som driver den. Nätverket startades för att fungera som en global katalysator – för att få fler att engagera sig och agera i denna globala hälso-fråga. Det är fortfarande detta som driver vår agenda och vårt arbete idag. Vår vision är en värld fri från obehandlingsbara infektioner, berättar Therese Holm, Lead Global Strategic Media- and Communications på ReAct.

World Antimicrobial Awareness Week

– World AMR Awareness Week är en global kampanj initierad av WHO. Den genomförs varje år 18–24 november och firar 10 årsjubileum i år. Syftet med kampanjen är att öka förståelsen för antimikrobiell resistens – när bakterier och andra mikroorganismer blir motståndskraftiga mot läkemedel som antibiotika. Det är ett växande hot mot både hälsa, miljö och ekonomi, säger hon. 

Under veckan uppmuntras olika aktörer, från allmänheten och vårdpersonal till politiker och experter inom miljö och djurhälsa, att bidra till att bromsa spridningen och till att agera i frågan generellt. Varje år finns ett särskilt tema som hjälper till att rikta fokus mot viktiga delar av problemet, till exempel behovet av samordnade och snabba åtgärder.

Världsläget när det gäller antibiotikaresistens

Bakterieinfektioner har följt mänskligheten genom historien, men under de senaste 80 åren har antibiotika förändrat världen och har räddat otaliga liv och blivit en grundpelare i modern sjukvård. Men resistensen gör antibiotikan mindre och mindre effektiv och infektioner blir svårare att behandla. 

– Det här är inte bara en framtidsfråga - vi ser redan idag allvarliga konsekvenser. Under de senaste fem åren har resistensen ökat snabbt. WHO uppskattar att ungefär en av sex bakterieinfektioner globalt nu är resistent mot standardbehandlingar, och varje år dör över en miljon människor direkt av resistenta infektioner. I Europa visar ECDC:s senaste rapport att omkring 35 000 personer dör årligen på grund av resistenta bakterier, berättar Therese Holm. 

Människor som lever i fattigdom och utsatthet drabbas hårdast. Ofta på grund av brist på rent vatten och sanitet och tillgång till vaccin, som gör det lättare för infektioner att spridas och det är svårare att få rätt vård i tid. 

Framsteg och framtid

– Det finns hopp! Fler aktörer är engagerade i frågan än för 20 år sedan, detta från olika instanser och nivåer. Att arbeta preventivt blir allt viktigare, tillgång till vatten, sanitet, vaccin och vård. Att tvätta händerna är exempelvis något vi alla kan göra. Ungefär som under Covid-19, att tvätta händerna förebygger även bakteriella infektioner. Om vi får fram snabbare diagnostik blir det möjligt att välja rätt behandling i tid och undvika onödig användning av antibiotika. Mer resurser till frågan, både ekonomiska och personella skulle göra stor skillnad, säger hon.

2029 är det högnivåmöte om antibiotikaresistens i FN:s generalförsamling då alla medlemsländer samlas för att åtgärda frågan. Det blir ett väldigt viktigt möte för vår globala hälsa.  

Civilsamhället roll i arbetet

Enligt Therese Holm har civilsamhället och lokala aktörer som kommuner, skolor och vårdgivare en avgörande roll för att bekämpa antibiotikaresistens genom att främja god hygien, minska onödig antibiotikaanvändning och sprida kunskap. 

– Vi är engagerade i olika projekt och samarbeten i olika delar av världen för att involvera civilsamhället. I Sverige är vi till exempel samarbetspartners i Antibiotika Smart Sverige, en nationell satsning som samlar hela samhället kring målet att använda antibiotika ansvarsfullt och förebygga resistens. Verksamheter kan bli antibiotikasmarta genom att uppfylla fastställda kriterier - exempelvis sjukhus, äldreomsorg eller förskolor, berättar Therese Holm.

200 studenter har gått ReActs ledarskapsprogram i Afrika. Ledarna tar sig an det globala hälsohotet antibiotikaresistens i sin närmiljö – bland annat genom att starta initiativ i sina hemländer som inspirerar andra studenter att engagera sig i frågan. 

– I dagarna startar vi ett utbildningspaket för sjuksköterskor i Ukraina, för att arbeta förebyggande inom hälsovården med att förhindra spridning av resistenta bakterier i sjukhusmiljö, säger hon.

De arbetar också för att civilsamhället och regionala samt lokala aktörer ska få en röst i de globala besluten kring antibiotikaresistens. Ett exempel från 2024, då över 200 civilsamhällesorganisationer skrev under ett Call for Action som ReAct överlämnade till ledare under FN:s generalförsamling och högnivåmötet om AMR. Vid nästa högnivåmöte för antimikrobiellresistens i FN år 2029 är det avgörande att civilsamhällets involveras hela vägen.

ReAct firar 20 år, hur har verksamheten utvecklats? 

– Det är så kul och spännande att vi funnits i 20 år! ReAct i sin linda var ett initiativ från oroliga och engagerade läkare och forskare, varav en är professor emeritus Otto Cars. Sedan det första mötet på Uppsala universitet 2005 har vi växt enormt. Vi är verkligen ett nätverk under ständig utveckling. Från stort fokus på de medicinska till att engagera olika nivåer och delar av samhället. Från att ge input på globala ledande dokument till att arbeta med stewardship lokalt eller arbeta tillsammans med olika intressegrupper som kan förändra i praktiken och på plats, säger Therese Holm. 

Vilka är era planer för framtiden?  

– Representanter från alla fyra ReAct kontor möttes nyligen i São Paulo, Brasilien. Vi knöt kontakter, diskuterade och tog beslut om vår strategiska inriktning för de kommande åren. Veckan påminde oss hur mycket vi kan åstadkomma när vi arbetar över regioner och tar vara på olika perspektiv. Den mångfalden är avgörande för att hitta bättre och mer hållbara lösningar mot antibiotikaresistens, säger hon.

– Vi ser fram emot de kommande 20 åren. Kraftfullare åtgärder mot resistens är viktigare än någonsin. Vägen framåt är inte enkel - vi befinner oss i en tid av polykris, där flera globala kriser pågår samtidigt och förstärker varandra. Men vi är övertygade om att vi tillsammans kommer att hitta en väg. Det vi gör nu räddar liv både idag och i framtiden.

– Att engagera civilsamhället är kärnan i vårt arbete. Utan det engagemanget blir det svårt att genomföra den förändring som behövs för att kunna fortsätta behandla bakteriella infektioner. Lika viktigt är att vi tillsammans säkerställer hållbar och rättvis tillgång till effektiva antibiotika för alla, avslutar Therese Holm.

Till sidan ReActgroup.org