Implementeringen av precisionsmedicin på Karolinska Universitetssjukhuset
Karolinska Universitetssjukhuset har givit ut en rapport, som ger en inblick i hur precisionsmedicin förändrar vården idag, och vilka områden som står i fokus framöver. Här berättar Anna Wedell, överläkare och professor, om hur arbetet har varit mellan 2021-2025.
Vilka ser du är de största vinsterna med att använda precisionsmedicin på Karolinska Universitetssjukhuset?
– Precisionsmedicin innebär att vi får tillgång till mycket mer data om varje patient än tidigare, vilket gör att vi kan ställa mer exakta diagnoser för allt fler patienter. Det ger oss större möjligheter att skräddarsy omhändertagandet efter varje patients individuella förutsättningar. Detta medför stora vinster både för patienter och samhälle, eftersom fler sjukdomar kan upptäckas och behandlas innan de hinner göra så mycket skada. Det innebär också att vi slipper prova oss fram innan vi hittar rätt behandling, så att biverkningar av läkemedel kan undvikas.
– Samtidigt stimuleras utvecklingen av nya metoder för diagnostik och behandling, och vi lär oss mer om orsakerna till sjukdomar. Precisionsmedicin innebär alltså både ett sätt att tillhandahålla en modern och effektiv sjukvård till befolkningen, och en motor för forskning och innovation.
Du har lett PMCK sedan starten 2021. Vad är du mest stolt över att ni har åstadkommit?
– Det finns många starka exempel på Karolinska, där precisionsmedicinen verkligen gör skillnad för patienterna och där vi har kommit långt även i ett internationellt perspektiv. Inom exempelvis sällsynta sjukdomar och cancer går utvecklingen snabbt framåt så att allt fler patienter får specifika molekylära diagnoser, individualiserat omhändertagande och riktade behandlingar.
– Precisionsmedicin kräver nya tematiska arbetssätt och gränsöverskridande, multidisciplinära miljöer. Jag är glad och stolt över den kulturförändring som skett de senaste åren. Det finns en stark laganda i många verksamheter, där olika experter arbetar sida vid sida tvärs över organisationsgränserna för att gemensamt komma fram till det bästa för varje individuell patient. Samtidigt finns ett starkt och uttalat stöd från ledningarna från både Karolinska Universitetssjukhuset och Karolinska Institutet.
Vilka är de största flaskhalsarna som i dag begränsar möjligheten att införa och dra nytta av precisionsmedicin?
– Precisionsmedicin innebär en ny medicin som kräver nya förutsättningar därmed ställer krav på vår förändringsförmåga. Det behövs nu ett långsiktigt arbete för att konsolidera de goda exemplen och stegvis sprida omställningen till fler områden.
– En modern digital infrastruktur i universitetssjukvården kommer att vara avgörande. Vi behöver kunna arbeta med data på nya sätt i realtid i vården av patienterna. Nya, storskaliga data behöver integreras med klassiska medicinska data från multidisciplinära utredningar, avancerade behandlingar och uppföljningar. Då kan vi se nya mönster i data och dra rätt slutsatser, ställa rätt diagnoser och välja rätt behandlingar. Vi behöver skapa informationscentriska miljöer där vi kontinuerligt lär oss av data för patienternas bästa, och även kan dela data vidare för forskning och innovation.
– Vi behöver också förändra hur vi styr den framväxande nya medicinen, genom att synliggöra värdet av tidig diagnostik och behandling. Idag mäter vi varje aktivitet för sig, diagnostik kan framstå som dyrt även om det sparar kostnader för samhället. Vi behöver också skapa incitament för samarbete, inte som nu mäta varje liten box för sig så att olika verksamheter ställs mot varandra även om de verkar mot samma övergripande mål. Sammantaget behöver vi steg för steg genomföra systemförändringar för att stödja nya arbetssätt, kraftsamla och utnyttja våra gemensamma resurser, såväl infrastruktur som expertis, så effektivt som möjligt.
Vad ser du mest fram emot de kommande åren fram till 2030?
– Jag hoppas vi får långsiktiga förutsättningar att fortsätta det arbete som påbörjats. Vi befinner oss i början av ett systemskifte inom medicinen, potentialen är stor men det krävs att vi klarar att ta till oss den snabba utvecklingen på ett ordnat sätt och förmår förändra arbetssätt och organisatoriska strukturer.
– De nya och storskaliga teknikerna behöver kombineras med klassisk högspecialiserad medicin, hela vägen från diagnostik till behandling, för att möjliggöra en ansvarsfull implementering i sjukvården. Genom att bygga starka case som utgår från den kliniska verkligheten, och genom att synliggöra nyttan för såväl patienter som samhälle, hoppas vi driva systemförändring även på nationell nivå.
– Vi behöver kraftsamla nationellt så vi kan vara delaktiga internationellt. Tillsammans med andra aktörer och regioner vill vi bidra till att Sverige ligger i framkant, både genom den vård vi erbjuder befolkningen och genom att vara en stark forsknings- och innovationsnation.
Aktuellt från Stockholm Science City
