Forskning som öppnar upp för framtidens samhällsfrågor

– Idag är 100-talet forskare kopplade till institutet, vilka tillsammans driver fler än 70 forskningsprojekt. Vi finns i Stockholm där vi erbjuder en miljö där forskare från olika discipliner kan mötas och inspireras av varandra. Många av forskarna hos oss är också samtidigt verksamma på universitet och högskolor, både i Sverige och andra länder, berättar Gustaf Arrhenius.

Han är vd för Institutet för framtidsstudier, IFFS, och professor i praktisk filosofi vid Stockholms universitet.

Vad är uppdraget för IFFS? 

– Vi har två uppdrag där det ena handlar om att bedriva forskning med framtidsperspektiv och främja ett sådant på den svenska forskningsarenan, medan det andra handlar om att se till att sprida forskningsresultat så att det kan nå såväl beslutsfattare som allmänhet genom att stimulera en öppen och bred diskussion om framtida hot och möjligheter i samhällsutvecklingen. Vi lägger ut nästan allt material på vår hemsida www.iffs.se så titta där!  

Vilka frågor strävar du att besvara i din forskning? 

– Min forskning har undersökt hur vi bör ta hänsyn till framtida generationer i olika beslut och om vilka som ska ha rätt att delta i olika typer av demokratiska beslut. Min forskning har också rört strukturen hos värde och förtjänst, mått på jämlikhet och makt, och om hur makt kan fördelas rättvist. En fråga som jag just nu är särskilt intresserad av är hur demografiska trender kan resultera i en snabbt fallande befolkningsstorlek och i en framtid med väldigt få människor. Det väcker frågan: finns det ett optimalt antal människor i en generation? Och när vi talar om “optimalt”, vilka värden är de viktigaste att ta hänsyn till? 

Vilken utveckling inom life science tycker du är mest spännande?  

– Det finns många! Ett effektivt malariavaccin ser ut att bli verklighet och det kommer ha mycket stora positiva effekter, framför allt i det globala syd.  En annan generell utveckling som är spännande är att vi i allt högre utsträckning kan behandla tillstånd som tidigare ansetts vara normala variationer i människors hälsa, till exempel benskörhet hos äldre. Även de aptithämmande medicinerna har en sådan aspekt. I ett modernt samhälle, där tillgången på kalorier är stor, är det mycket svårt för de allra flesta att inte äta för mycket, vilket leder till en rad olika hälsobesvär. De aptithämmande medicinerna har i det perspektivet en stor potential att förbättra hälsan för en bred allmänhet.  

Du var en av talarna vid vårt symposium The Future of Life Science – Precision Prevention. Fick du några nya insikter där?  

– Det var en intressant och givande konferens med många bra inlägg. Ett flertal presentationer visade övertygande att preventiv medicin är mycket kostnadseffektiv och borde ges mycket mer resurser. Precisionsmedicin är också lovande, men kombinationen av dessa två, alltså preventiv precisionsmedicin, är i jämförelse mycket mindre kostnadseffektiv och av tveksamt värde för folkhälsan.