Life science 2026: kapitalets nya spelregler

Att skriva en spaning för 2026, ett år som inletts med en sällan skådad geopolitisk osäkerhet, är en utmaning. Det råder fortsatt osäkerhet kring hur det snart 4-åriga kriget i Ukraina kommer att kunna avslutas. USA:s pånyttfödda Monroe doktrin nu med det narcissistiska epitetet ”Donroe doktrinen” förespråkar dominans på den västra hemisfären initierat med en militär intervention i Venezuela. Den fortsatta strategin för politisk utveckling i landet är högst otydlig. Omskakande inrikes demonstrationer i Iran och nu senast även i USA skapar ytterligare vågor på det redan oroliga politiska havet. Verbala angrepp på Nato allierade – specifikt Danmark och Grönland men även mot Europa generellt accentuerades i Davos under World Economic Forum. Ovanpå allt detta ser vi en alltmer ansträngd maktfördelning mellan USA, EU, Ryssland och Kina i skuggan av auktoritära drivkrafter som utmanar de demokratiska grundvalarna. Hur klarar sig de finansiella marknaderna och specifikt life science i denna minst sagt turbulenta värld?

Inom life science kommer vi från en längre period av tufft finansieringsklimat illustrerat av i stort sett stängda börsfönster (väldigt få IPOs/börsnoteringar) och låg M&A (uppköp) aktivitet. En effekt av detta är att investerare som investerat i sektorn får sitt kapital inlåst (eftersom de inte kan avyttra sina aktier) vilket leder till brist på likviditet vilket i sin tur leder till minskade investeringar i nya bolag. Ett tecken på detta är även svårigheten för venture kapital att resa nya fonder, i kombination med att befintliga fonder gör färre och väldigt selektiva investeringar.

Många menar dock att vi nu går från vinter till åtminstone försiktig vår i sektorn. Det råder optimism till följd av några starka börsnoteringar i slutet av 2025 samt en bedömning att flera kommer att göras. Dessutom har vi redan noterat ett antal M&As vilket sammantaget bör leda till att kapital kommer tillbaka in i marknaden. Optimister har roligare än pessimister, men oaktat det tror jag att mycket talar för ett starkare och bättre finansieringsklimat 2026 än 2025. 

Vad leder detta till för oss på den svenska marknaden?

Ett flertal rapporter och analyser har de senaste åren lyft skillnaden mellan Europa och särskilt USA avseende finansiering av innovation. Särskilt den numera ofta citerade ”Draghi-rapporten” lyfter innovationsgapet mellan Europa och USA och att bristen på riskkapital är en huvudorsak till innovationsgapet, där pensionsfonder i betydligt högre grad bidrar till finansiering av teknisk utveckling i USA. En mycket liten andel av Europas och Sveriges pensionskapital investeras idag i innovation och venture kapital i Europa och Sverige. Pensionsfonderna sitter de facto på mycket kapital varför min slutsats blir att det inte är brist på kapital utan snarare brist på mod att använda kapitalet.

Jag skrev i ett tidigare Monthly Perspective om betydelsen av tvärvetenskap i life science för att det är vetenskapligt angeläget och en uppenbar konkurrensfaktor. De innovationsdistrikt som växer fram i Sverige är fantastiskt positivt. Stockholm Science City är djupt engagerade i att underlätta och möjliggöra nya samarbeten över disciplingränserna. Hagastaden är ett väldigt bra exempel på hur akademi, näringsliv och sjukvården får ökade möjligheter att etablera samarbeten. Inflyttande av internationella företag stärker än mer dessa möjligheter. Jag tror som en del av min ”2026-spaning” att sådana projekt kommer att öka. Något som måste stärkas är dock att implementering och testning av nya behandlingar och metoder i högre grad möjliggörs på sjukhus och kliniker. Att deltaga i innovationsverksamhet ska inte ses som en bisyssla utan vara meriterande och en självklar del av arbetet och uppdraget. Nya incitament och prioriteringar krävs.

Sammanfattningsvis kan 2026 bli ett starkt år för innovation, där nya teknologier inom områden i vilka Sverige redan nu ligger i framkant får rejäla genomslag, tack vare samarbeten och visionärt agerande. Tvärvetenskapliga projekt och industrisamarbeten ökar möjlighet till finansiering. Finansiering av innovation måste dock stärkas varför jag hoppas att vi i år ser en ökad förståelse för detta på politisk nivå och att beslut vågar tas.